Gå direkt till sidans innehåll

Falkenbergs kommunHållbarometern

Nuläge

Barn med förstoringsglas

Här kan du läsa mer om nuläget i Falkenberg inom mål 12 - Hållbar konsumtion och produktion.

Tema SDG.12.1

Vi utnyttjar jordens naturresurser långt bortom vad planeten klarar av. Vårt ekologiska fotavtryck överstiger vad planeten kan leverera. Förutom bostaden (uppvärmning, el, vatten, hyra, lån) lägger vi i Sverige mycket pengar på transporter och livsmedel. Varorna vi köper kommer också till stor del från hela världen. Att uppnå en hållbar utveckling innebär att vi måste minska vårt ekologiska fotavtryck genom att ändra hur vi producerar och konsumerar varor och resurser. Vi måste också förändra vår ekonomi, från en linjär ekonomi till en cirkulär ekonomi (se mål 9).

Steg i rätt riktning

Halvera matsvinnet

Svenska hushåll slänger cirka 17 kilo fullt ätbar mat per person och 18 kilo mat och dryck hälls ut i vasken. Matsvinnet i landet har minskat med 2 kilo de senaste åren, en trend som behöver fortsätta.

Kommunen arbetar för att minska matsvinnet i förskolor, skolor och på äldreboenden. Arbetet är en process och det tar tid. Nyckeln till framgång är att arbetet sker tillsammans mellan de som lagar maten och de som är med när maten serveras. På gymnasieskolan och på Tångaskolan provar man nu ”Rädda matlådan”. Där kan personal och elever billigt köpa hem matlådor av den mat som blir över efter dagen.

VIVAB deltar varje år i den nationella kampanjen ”resterkocken”. Syftet är att skapa engagemang och diskussion kring frågan i skolor. På resterkockens webbplats finns lektionsupplägg. Det finns också möjlighet för elever att skicka in sina recept och tävla om fina priser.

Andelen hushåll som sorterar ut sitt matavfall ökar. 2024 blir det obligatoriskt att sortera ut matavfall. Det saknas kunskap om hur restauranger och andra företag arbetar med matsvinn men inom Falkenbergs skafferi finns det flera företag som aktivt arbetar för minskat matsvinn bland annat genom att hitta innovativa sätt att ta tillvara rester.

Ansvarsfull hantering av kemikalier och farligt avfall

Enligt analyser är falkenbergarna bra på att sortera sitt farliga avfall. VIVAB arbetar kontinuerligt för att göra det lätt att göra rätt. Ett exempel är att det placerats ut ett så kallat Elinskåp där kan invånarna lämna lysrör, kemikalier och annat farligt avfall vid Coop i Falkenberg.

Kommunen arbetar efter ett program för kemikaliesmarta förskolor. Målet är att fasa ut farliga kemikalier i barns miljöer. Eftersom barnen växer är de mer känsliga för farliga kemikalier från exempelvis byggmaterial, teknik, leksaker och textilier. Under våren har programmet följts upp och programmet har reviderats och förlängts, eftersom flera av åtgärderna har försenats på grund av pandemin.

Minska mängden avfall markant

Just nu pågår arbete med att ta fram en ny avfallsstrategi för Falkenbergs kommun. Nya mål och åtgärder sätts för att ta tillvara avfallet som resurs, minska svinn av olika slag, skapa cirkulära kretslopp, minska plastanvändningen, nedskräpningen och ställa om till en hållbar konsumtion.

För att minska andelen felsorterat avfall i miljöhusen har Fabo genomfört en kampanj på utvalda områden. Kampanjen var lyckad och har lett till att avfallet i högre utsträckning sorterats rätt.

Kommunen arbetar med att öka återvinningen utomhus. Just nu finns det två ställen på allmänna platser där det kan sorteras efter fem fraktioner, färgade och ofärgade glasförpackningar, pappersförpackningar, restavfall och pant. Längs Skrea strand finns det även möjlighet för besökarna att lämna pizzakartonger i återvinningskärl.

Sandladan, kommunens största återvinningscentral, har nu fått fler fraktioner, tex mjukplast och böcker.

Ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall

Kommunen arbetar för att bygga med material som är fria från farliga kemikalier. Systematisk uppföljning av detta saknas dock. Likaså behöver kommunkoncernen skapa ett samlat och systematisk arbete kring kemikalier. Detta arbete behöver integreras i upphandlingar av produkter och tjänster för att förhindra att farliga kemikalier når kommunens brukare och anställda. Likaså behöver kommunen ta ett helhetsgrepp kring kemikalier med fokus på substitution vilket innebär att man tar bort eller byter ut farliga kemiska ämnen i produkter mot mindre farliga eller icke-kemiska alternativ. Syftet är att produkterna ska bli säkrare för hälsa och miljö, både när de tillverkas, används och när de blir avfall och eventuellt återvinns.

Kommunkoncernen behöver också i sin fastighetsförvaltning och sina bygg- och anläggningsprojekt hitta nya systematiska arbetssätt för att öka och säkerställa arbetet görs på ett sätt som minskar klimatpåverkan, ökat återbruk och säkerställande av återvinning av byggmaterial och jordmassor.

Flera företag i Falkenberg har på något sätt integrerat cirkulär ekonomi, delningsekonomi och återbruk i sin affärsmodell, men den samlade bilden av var företagen står i sin omställning till cirkulär ekonomi saknas idag. Initiativ finns kring samarbeten mellan företag där den enes avfall blir den andres råvara. Sannolikt finns det stor potential att hitta fler samarbeten där företagen i Falkenberg kan dra nytta av varandra och/eller locka hit nya företag. Det är viktigt att vi återvinner det som går att återvinna. På så sätt går det åt mindre naturresurser och blir minskad påverkan på klimatet.

Främja hållbara metoder för offentlig upphandling

Kommunkoncernens upphandling ska stimulera till goda affärer och hållbarhet. Det pågår arbete för att skapa nya konsumtionsmönster, använda befintliga resurser på ett bättre sätt, sätta hållbarhetskrav som stimulerar näringslivets omställning samt att skapa en centralt styrd och hållbart inriktad inköpsorganisation.

Inom kommunkoncernen pågår projektet cirkulära möbelflöden vilket är en del i kommunkoncernens arbete mot en mer cirkulär ekonomi. I projektet ingår dels att kommunkoncernen ska öka sin användning av befintliga möbler, dels upphandla nya möbelavtal med fler hållbarhetskrav. Det innebär att möblerna som köps in ska vara anpassade för cirkulering och vara lätta att reparera och återanvända. Många kommuner och regioner har kommit i gång med cirkulering av befintliga möbler men Falkenbergs kommun är först ut med att också upphandla nya avtal anpassade för en mer cirkulär ekonomi. Upphandling används som verktyg för att öka möjligheten till mer återbruk. Målet är att långsiktigt minska nyinköpen med 40 %. Förutom stora ekonomiska besparingar kommer projektet och bidra till minskade utsläpp av koldioxid och minskade avfallsmängder. Det finns stora möjligheter att ställa om från linjära- till mer cirkulära affärsmodeller om man samverkar och ser hela kedjan från inköp till återbruk

Under2023 har befintliga möbler samlats in på möbellagret i hållbarhetshuset där de fotograferas och visas på intranätet. Möbellagret drivs av kommunens arbetsmarknadsavdelning och bidrar därmed också till arbetsträning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar

VIVAB arbetar med kommunikationsinsatser och kampanjer i linje med avfallstrappan, det vill säga att vi först och främst ska använda det vi har, återbruka mer, öka återvinning, sen energiåtervinning och sist deponi. Detta kommunikationsarbete kommer öka framöver och vara en viktig del av kommunens nya avfallsplan.

VIVAB har deltagit i Minimeringsmästarna där hushåll tävlar om vem som kan minska sina avfallsmängder mest. Två hushåll från Falkenberg har deltagit i tävlingen som avslutas hösten 2022.

Falkenbergs bibliotek utvecklar hela tiden sin evenemangsverksamhet för att stimulera till hållbar konsumtion och hållbara livsstilar. Bland annat har det under 2022 ordnats klädbyte, bokbyte och kvällar där deltagarna får lära sig att laga, lappa och sy om sina kläder i sitt evenemang First aid stitch..

Kommunens fritidsbank, återbruksförsäljning och möbellager har nu samlats centralt i ”Hållbarhetshuset” (gamla Coop). Verksamheterna drivs av kommunens arbetsmarknadsavdelning och skapar arbete för personer som behöver komma ut i arbetslivet.

Utveckla och implementera verktyg för övervakning av hållbar turism

Under 2021 och 2022 har Falkenbergs kommun, tillsammans med lokala evenemangsarrangörer, kartlagt och diskuterat hållbarhetstutmaningar och styrkor hos de många evenemang som genomförs i Falkenbergs kommun.

Kartläggningen visar att evenemangen i stor utsträckning bidrar till många av målen inom social hållbarhet men att den ekologiska hållbarheten behöver stärkas. Samverkan mellan kommunen och arrangören behövs för att skapa förutsättningar för evenemangsarrangören att planera mer hållbart. Framförallt handlar det om utmaningar med avfallshantering och transporterna till och från evenemangen. 2022 års Jul på Vallarna kommer att planeras och följas upp med hjälp av ett digitalt verktyg som utgår från målen i Agenda 2030. Förhoppningen är att en liknade planering och uppföljning kommer genomföras på något ytterligare evenemang nästa sommar.

Hur mår Falkenberg?

Även om insatser görs är vi långt ifrån att nå målet. Utmaningarna består i att privatpersoner, företag och organisationer får ett ökat medvetande och därmed ändrar sina konsumtionsmönster till att bli mer delande och innehålla mer återbruk. Både livsstilar och affärsmodeller behöver bli mer hållbara och i än större utsträckning driva på för ökad återvinning.

Halvera matsvinnet

I kommunens skolor och förskolor mäts matsvinnet kontinuerligt och olika åtgärder för att minska svinnet görs både i köken och bland eleverna. Mellan 2020-2022 så har svinnet minskat men fler arbetet behöver fortsätta. Samarbetet mellan måltidsverksamheten och den pedagogiska verksamheten är en förutsättning för fortsatt positiv utveckling. Exempel på påverkande faktorer är miljön och närvarande vuxna i matsalen, frånvarohantering, typ av kök samt elevers och personals medvetenhet kring matsvinn och dess konsekvenser.

Andelen hushåll som sorterar ut sitt matavfall ökar. 2024 blir det obligatoriskt att sortera ut matavfall. Det saknas kunskap om hur restauranger och andra företag arbetar med matsvinn men inom Falkenbergs skafferi finns det flera företag som aktivt arbetar för minskat matsvinn bland annat genom att hitta innovativa sätt att ta tillvara rester. Det blir svårt att nå delmålet till 2030.

Ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall

Kommunen arbetar för att bygga med material som är fria från farliga kemikalier. Systematisk uppföljning av detta saknas dock. Likaså behöver kommunkoncernen skapa ett samlat och systematisk arbete kring kemikalier. Detta arbete behöver integreras i upphandlingar av produkter och tjänster för att förhindra att farliga kemikalier når kommunens brukare och anställda. Likaså behöver kommunen ta ett helhetsgrepp kring kemikalier med fokus på substitution vilket innebär att man tar bort eller byter ut farliga kemiska ämnen i produkter mot mindre farliga eller icke-kemiska alternativ. Syftet är att produkterna ska bli säkrare för hälsa och miljö, både när de tillverkas, används och när de blir avfall och eventuellt återvinns.

Kommunkoncernen behöver också i sin fastighetsförvaltning och sina bygg- och anläggningsprojekt hitta nya systematiska arbetssätt för att öka och säkerställa arbetet görs på ett sätt som minskar klimatpåverkan, ökat återbruk och säkerställande av återvinning av byggmaterial och jordmassor.

Flera företag i Falkenberg har på något sätt integrerat cirkulär ekonomi, delningsekonomi och återbruk i sin affärsmodell, men den samlade bilden av var företagen står i sin omställning till cirkulär ekonomi saknas idag. Initiativ finns kring samarbeten mellan företag där den enes avfall blir den andres råvara. Sannolikt finns det stor potential att hitta fler samarbeten där företagen i Falkenberg kan dra nytta av varandra och/eller locka hit nya företag. Det är viktigt att vi återvinner det som går att återvinna. På så sätt går det åt mindre naturresurser och blir minskad påverkan på klimatet. Det blir svårt att nå delmålet till 2030.

Minska mängden avfall markant

Falkenbergarna och dess företag och organisationer orsakar en större mängd avfall än en svensk genomsnittlig kommun. Mellan 2019 och 2020 minskade dock avfallet från 609 till 536 kg 531 kg 2021 per person. Med hushållsavfall menas både avfall som samlas in vid hushållen, vid affärer, kontor, industrier och restauranger samt avfall som samlas in på återvinningscentraler och återvinningsstationer. Detta inkluderar trädgårdsavfall, farligt avfall, jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger, samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar till exempel förpackningar, tidningar, el-avfall och batterier.

Varför det är så stora avfallsflöden i Falkenberg är svårt att svara på. Till viss del kan det hänga ihop med att här finns många villahushåll som generellt genererar mer avfall än lägenhetshushåll. Falkenberg har dessutom många fritidshus med “sommarfalkenbergare” som vistas här delar av året och då slänger sitt avfall, men inte syns i invånarstatistiken.

I Falkenberg vägs vårt brännbara avfall (kallas också restavfall) och matavfall. Syftet är att vi ska tjäna ekonomisk på att källsortera vårt avfall och ge oss en morot att minska vårt avfall.

Andelen av avfallet som materialåtervinns, alltså källsorteras, har varierat de senaste åren. 2019 uppgick det till 37 % och 2020 minskade det till 34 % 39 % 2021. Vad nedgången i avfall och materialåtervinning beror på är för tidigt att säga, möjligen är det ett resultat av pandemin. Vivab ser en trend i hushållens avfall att utsortering av matavfall ökar och brännbart avfall minskar. Även bland grovavfallet ökar utsortering i fler fraktioner.

De flesta stora företag i Falkenberg sorterar ut sitt matavfall. Någon uppsökande verksamhet för att få restauranger och andra verksamheter att sortera ut sitt matavfall görs inte. Vivab tror dock att det finns potential att få fler att källsortera, både matavfall och andra fraktioner. Det gäller även inom kommunkoncernen.

Kommunfullmäktige mäter sedan 2018 det brännbara avfallet från kommunorganisationens verksamheter. Mätningarna följer hur verksamheterna blir bättre på att källsortera och materialåtervinna, i linje med kommunens avfallsplan. Målet är satt till en minskning med 5% årligen. 2022 nås inte målet, utan avfallet ökar istället med 18 %. Trenden med de senaste årens stora avfallsminskningar som berott på pandemin är av naturliga skäl bruten och avfallsmängderna vänder uppåt igen. Delmålet bedöms bli svårt att nå till 2030.

Uppmuntra företag att tillämpa hållbara metoder och hållbarhetsredovisning

I Falkenberg pågår det flera samverkansinitiativ tillsammans med företag och näringsliv. Falkenbergs klimatinitiativ är ett lyckat exempel på hur offentlig verksamhet och näringslivet tillsammans kan skapa mer hållbara affärsmodeller. Du kan läsa mer om Falkenbergs klimatinitiativ under mål 13. Falkenbergs kommiun använder också upphandling som ett viktigt redskap för att uppmuntra företag att tillämpa mer hållbara metoder i sin verksamhet. Det är osäkert om delmålet kan nås till 2030.

Främja hållbara metoder för offentlig upphandling

Hållbar konsumtion och minskat avfall hänger i kommunkoncernen tätt ihop med den offentliga upphandlingen. Genom upphandlingen har offentliga aktörer stor möjlighet att både driva på hållbarhetsarbetet i näringslivet och få in bra produkter och tjänster i verksamheterna. I Falkenberg ses det lokala näringslivet som en viktig del i detta arbete. Ofta sker marknadsdialoger innan upphandlingen påbörjas för att kravställningen ska stimulera en utveckling i hållbar riktning.

Arbetet med att ställa fler hållbarhetskrav i upphandlingar går framåt i Falkenbergs kommun. Det kommer också allt fler lagkrav som styr mot fler hållbarhetskrav men arbete behöver snabbas på ännu mer. Det är därför osäkert om delmålet kan nås till 2030.

Öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar

Det saknas idag ett strukturerat arbete i Falkenberg för att öka kunskapen hos invånarna om hållbara livsstilar. Att skapa plattformar och platser där man kan lära sig mer och hitta inspiration är viktigt för omställningen mot mer hållbar konsumtion och produktion. Delmålet ser ut att bli svårt att nå till 2030.

Källor
Matsvinn: Hushållens matsvinn minskar (livsmedelsverket.se)

Begrepp och ordförklaringar

Ekologiskt fotavtryck - utgår från vår konsumtion och beräknar ytan som behövs för att producera det vi konsumerar.

Uppdaterad: 2023-09-22