Nuläge

Vatten är en grundförutsättning för allt levande på jorden, och därmed också en förutsättning för människors hälsa och en hållbar utveckling.

Vatten är också en förutsättning för världens livsmedelsproduktion och energiproduktion. Brist på vatten kan därför bli orsak till konflikt, både inom och mellan länder. Men vattentillgångar kan också fungera som enande kraft som stärker samarbete mellan länder och områden. Mål 6 handlar om att trygga det grundläggande behovet av rent vatten och goda sanitära förhållanden.

Steg i rätt riktning

Säkert dricksvatten för alla

Falkenbergs vattentäkter är skyddade genom 13 vattenskyddsområden. Vår ytvattentäkt Nedre Ätran saknar dock fortfarande vattenskyddsområde. Falkenbergs dricksvatten kommer huvudsakligen från grundvatten, men förstärks med ytvatten från Ätran. Innan vattnet når kranen har det genomgått en reningsprocess i något av kommunens vattenverk.
Vivab har genomfört en kartläggning av mängden hormoner, mikroplast och läkemedel i avloppsvattnet i Ullareds reningsverk. Studien visade att de befintliga reningsstegen i verket har en fullgod reningseffekt, både på mikroplaster och hormoner, medan resultaten för läkemedel och antibiotika varierar, men påverkan var så låg att en ny läkemedelsrening inte behövde sättas in.

Vivab arbetar för att minska spridning av mikroplast, framförallt genom dialog med verksamhetsutövare. Kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning bedriver tillsyn över såväl biltvättar som konstgräsplaner. Fortsatt arbete med läkemedelsrester och mikroplast finns med i Vivabs planerade arbete framåt.

Förbättra och säkra vattenkvaliteten samt öka återvinningen

Övergödning är ett problem i vårt kustnära jordbrukslandskap. Kommunen arbetar på flera sätt för att minska näringsläckaget från land i syfte att motverka övergödning i havet. Det sker både i arbetet med dagvatten, genom tillsyn och i olika projekt, tex LEVA Halland (läs mer under mål 14). Kommunen har gett bidrag till anläggande av våtmarker vilket resulterat att det finns många våtmarker här i jämförelse med andra kommuner, vilket är bra för rening av vattnet och för den biologiska mångfalden.

Separerade system, där avloppsvattnet går till reningsverket och dagvattnet går till dagvattendammar eller vattendrag som sedan går ut i havet, gör att bräddningar undviks i större utsträckning t. ex vid översvämningar. I Falkenberg är det väl utbyggt med dagvattendammar som minskar näringsbelastningen och som även till viss del renar från föroreningar. Dessutom bidrar dammarna till biologisk mångfald och skapar en variation i närmiljön. Nu pågår ett projekt hos Vivab för att kunna identifiera det mest förorenade dagvattnet med hjälp av en datamodell samt försök att rena dagvatten från föroreningar. Mer information om åtgärder för minskad övergödning finns att läsa under mål 14.

Falkenberg har 11 avloppsreningsverk, varav det största ligger på Smedjeholm i Falkenberg. Där behandlas, förutom avloppsvatten från hushållen även avloppsvatten från industrier och slam från hushåll med eget avlopp samt slam från de mindre reningsverken.

I Falkenbergs kommun finns cirka 4500 fastigheter med enskilda avloppsanläggningar. Samtliga har nu inventerats och kommunens miljö-och hälsoskyddsförvaltning har ställt krav på de avlopp som behöver förbättrad rening. Målet är att alla avlopp ska vara åtgärdade enligt gällande lagkrav 2023 och därefter genomgå kontinuerlig tillsyn.

Effektivisera vattenanvändningen och hållbar vattenförsörjning

Vivab ger vattensmarta vardagstips för att spara på dricksvatten i hem och trädgårdar samt hur vi kan skydda vårt vatten genom att inte spola ned annat än kiss, bajs och papper i våra avlopp. Halland har en ny regional vattenförsörjningsplan och nu har fyra arbetsgrupper startats för att sätta igång och få den nya regionala vattenförsörjningsplanen att fungera.

Integrerad förvaltning av vattenresurser

Det sker mycket arbete, samverkan och förankring kring vatten i Falkenbergs kommun, vilket är viktigt när det gäller förvaltningen av vårt gemensamma vatten.
Falkenbergs fyra vattenråd; Ätrans vattenråd, Suseåns vattenråd, Vattenrådet för Törlan, Uttran och Ramsjö kanal (TUR) samt Kattegatts kustvattenråd fungerar som mötesplatser där olika åtgärder diskuteras för att förbättra vattenstatusen både i ytvatten och grundvatten och för att öka kunskapen om det specifika avrinningsområdet. Råden består av markägare, företag, kommuner, föreningar och vattenintresserade medlemmar. Kommunorganisationen representeras i vattenråden av förtroendevalda utsedda av kommunfullmäktige, och de deltar i vattenrådens styrgrupper, styrelser och referensgrupper.

Tack vare projektet LEVA Halland och den åtgärdssamordnare kommunen anställt har samverkan och samarbete kring vatten inom ökat och många åtgärder har genomförts. Läs mer om LEVA-projektet under mål 14.

Skydda och återställ vattenrelaterade ekosystem

Hertingforsen, där kommunen gjort ett internationellt känt och erkänt arbete för att skapa en naturlig fiskväg, är numera ett uppskattat besöksmål. Arbete pågår nu för att i större skala och utsträckning kunna ta emot studiebesök för att sprida erfarenheter och kunskap vidare. Projektet är unikt eftersom det lyckades kombinera fiskpassage med elkraftproduktion och bevarande av kulturmiljö.

Under de senaste tjugo åren har utsläppen av svavel och kväve från källor i Europa minskat kraftigt. Det har medfört att mark och vatten blivit mindre försurade, men det krävs fortfarande omfattande kalkningsinsatser och kommer göra det under lång tid. I Falkenberg kalkas ca 100 sjöar och 140 våtmarker. Kalkningen är nödvändig för att den biologiska mångfalden ska bestå i våra sjöar och vattendrag. Lax, öring och flodpärlmussla är exempel på arter som är särskilt känsliga för försurning.

Hur mår Falkenberg?

Falkenberg har goda förutsättningar att trygga invånarnas grundläggande behov av rent vatten och goda sanitära förhållanden. Trots detta finns det ett gap från där vi står idag i förhållande till målet. Av de sex delmål som det finns regional koppling och rådighet över bedöms två nås till 2030, tre bedöms svåra att avgöra om de kan nås och ett bedöms som om det inte är möjligt att nås till 2030.

Säkert dricksvatten för alla

Falkenberg växer vilket skapar utmaningar i att bygga ut vattenledningssystemet så att det klarar att försörja många fler, i synnerhet vid tillfällen under sommaren då befolkningen ökar stort och många under samma tidpunkter använder mycket vatten. Att vi blir fler påverkar också reningsverkens kapacitet och därmed också klimatpåverkan eftersom processen att rena vårt vatten påverkar klimatet (genom kemikalier, transporter och utsläpp av växthusgaser som tex metan).

Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Vi kan inte säkert veta hur vattnets kretslopp kommer reagera på den globala uppvärmningen och klimatförändringarna, men att en förändring kommer ske är ett faktum. Här krävs mod att våga testa nya metoder och lösningar. Det behövs också en ökad medvetenhet i samhället om att vattnet är en mänsklig rättighet som livsmedel, men inte för att fylla privata pooler. Ökad kunskap, åtgärdstakt, ändrat beteende och försiktighet behövs också så att vatten inte slösas samt för att skydda det mot kemikalier, mikroplast och läkemedel.

Av indikatorerna går det inte att se någon utveckling av statusen på våra vatten då bedömningsklasserna för varje uppföljning gjorts på olika sätt. Att det ser ut som Falkenberg i vissa avseenden fått sämre vatten beror i istället på att vi fått mer kunskap. Enligt den senaste statusklassningen har alla grundvatten god kemiskt och kvantitativ status, men det finns risk för förorening från miljögifter och näringsämnen för flertalet områden med grundvatten. När det gäller ytvattnet har 13 % god ekologisk status och 75 % måttlig ekologisk status. 11 % har otillfredsställande status/potential. Stor andel av våra vatten har problem med fysisk påverkan.

I Falkenberg har ännu inga halter av PFAS upphittats i grundvatten eller i råvatten. PFAS är en grupp på över 4700 högflourerande kemikalier med vatten- och smutsavstötande egenskaper. De används som ytbehandling i många produkter, tex. kläder, skor, matförpackningar och stekpannor. De finns även i brandskum, skidvalla, skönhetsprodukter, möbeltyg och elektronik. PFAS finns överallt i vår miljö och på många platser i Sverige finns det även i grund- och ytvatten och regn- och dagvatten.

Delmålet om säkert dricksvatten för alla bedöms kunna nås till 2030. Likaså bedöms delmålet att säkra tillgången till sanitet, hygien och toaletter för alla vara uppnått redan.

Förbättra och säkra vattenkvaliteten samt öka återvinningen

Vi lever idag över våra tillgångar och behöver ställa om så att våra resurser kan cirkulera i giftfria kretslopp. Vi behöver också se värdet av de ekosystemtjänster* som fungerande och friska vattenekosystem ger oss. Hanteringen av spillvatten och dagvatten har historiskt hanterats som något som på snabbast sätt skulle bort. Dagens vatten- och avloppsystem är därför ett linjärt system, där växtnäringen i avloppet återförs i liten utsträckning. Inte heller det renade spill- och dagvattnet nyttjas optimalt eller återanvänds.
Vår livsmedelsproduktion är idag till stor del beroende av tillförsel av fosfor från fosfatmalm. Fosfatmalm är en ändlig resurs, som finns på ett fåtal platser i världen, och som vi idag håller på att tömma. Klimatförändringar medför ytterligare utmaningar med bland annat fler torkperioder, vilket tex ökar vårt behov av vatten för bevattning och också kan begränsa tillgången på dricksvatten.

Delmålet att senast till 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien bedöms redan vara uppnått i Sverige och därmed även Falkenberg. Delmålet kring förbättrad vattenkvalitet och avloppsrening samt ökad återanvändning av vatten bedöms som gul, det går inte riktigt att bedöma om delmålet kan nås till 2030.

Vi behöver ändra vårt synsätt gällande vatten och avlopp, från kvittblivning till återvinning, från reningsverk till resursverk. Näringen i avloppsvattnet måste återvinnas och recirkuleras till jordbruket. Vi måste också tänka på hur vi använder dricksvatten, vårt viktigaste livsmedel. Både dagvatten och renat avloppsvatten kan utnyttjas till t ex toalettspolning, bevattning och inom industrin. För att underlätta och möjliggöra en recirkulation av både vatten och näring måste vi utveckla befintliga system och samtidigt börja bygga ny infrastruktur för cirkulära system. En viktig princip i byggandet av dessa nya system är att inte blanda vatten med olika föroreningsinnehåll, utan källsortera olika vattenflöden och därmed skapa renare och mer koncentrerade flöden och möjliggöra återvinning av vatten och värme.

Effektivisera vattenanvändningen och hållbar vattenförsörjning

Kommunkoncernen har ett ansvar som markägare och verksamhetsutövare, men också en viktig uppgift att som tillsynsmyndighet ställa krav på alla verksamheter som har påverkan på våra vatten. Många företag arbetar med att minska sin vattenförbrukning, men en samlad bild över vatteneffektivisering saknas. Arbete utifrån den regionala vattenförsörjningsplanen behöver också komma igång på ett bra sätt för att säkra en tryggad dricksvattenförsörjning framåt.

Samma typ av inventering, kunskap och tillsyn som numera finns för enskilda avlopp i kommunen skulle behövas för hushåll och verksamhetsutövare med enskilda dricksvattenanläggningar. Det finns behov av utökad nationell vägledning kring enskilda dricksvattenanläggningar gällande vattenskyddsåtgärder och egenkontroll med avseende på kvalitet och kvantitet. Det finns även ett stort behov av en övergripande nationell samordning av miljöövervakning av enskilda dricksvattentäkter, bland annat för att kunna identifiera regionala riskfaktorer som till exempel uran, arsenik och fluorid.

Idag vet vi inte hur många enskilda brunnar som finns i Falkenbergs kommun, vilket är viktig information för att kunna förbereda oss för framtida klimat med bland annat förändrad nederbörd, torkperioder och kanske lägre grundvattennivåer. Delmålet effektivisera vattenanvändningen och hållbar vattenförsörjning är svåra att bedöma utifrån rådande läge och kunskapsunderlag och bedöms därför som osäkert om det kan nås till 2030.

Skydda och återställ vattenrelaterade ekosystem

Många av kommunens vattendrag och sjöar är fysiskt påverkade av vattenkraftverk och av att åar rätats ut, att åfåror torrlagts eller att sjöar sänkts. Det pågår arbete med att återställa eller på annat sätt kompensera för de åar och sjöar som ändrats, men det sker i alltför långsam takt.

Arbetet med den nationella planen för omprövning av vattenkraftverk förväntas bli ett viktigt verktyg för att förbättra och återställa ekosystem samtidigt som vattenkraft behövs för framställning av el och kulturmiljöer behöver värnas.

Nästan alla sjöar i Falkenbergs kommun har god status med avseende på försurning, tack vare att kalkning skett i många år. Den behöver dock fortsätta under lång tid framöver.
Vi har dålig kunskap om hur våra vattenekosystem påverkas av miljögifter. I det nationella arbetet med att statusklassa hav, sjöar och vattendrag pekas det på att flera av Falkenbergs vatten riskerar påverkas av miljögifter från bland annat vägar och trafik, förorenade områden och jordbruk. Delmålet om att skydda och återställa vattenrelaterade ekosystem bedöms inte kunna nås till 2030.

Ordförklaring
*Ekosystemtjänster - Växter gör så att luften blir ren. Bin och humlor ser till att träden får frukt. Och små organismer tar bort gifter ur vattnet. I naturen händer massor som vi människor har stor nytta av, och dessutom får den oss att koppla av och må bra.