Nuläge

Fattigdom omfattar fler aspekter än bara den ekonomiska. Fattigdom innebär även brist på frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet. För att säkra de mänskliga rättigheterna har mål 1 ett särskilt fokus på de mest utsatta grupperna i samhället. Det finns många olika sätt att mäta fattigdom och det finns idag ingen nationell definition att utgå ifrån. Låg ekonomisk standard är ett relativt fattigdomsmått och avser andelen personer som lever i hushåll vars ekonomiska standard är mindre än 60 procent av medianvärdet för riket. Det är ett mått som anger vilka i samhället som löper risk för fattigdom jämfört med andra.

Den ekonomiska standarden för hushållen har ökat de senaste åren, men det är inte jämnt fördelat mellan olika grupper. För att göra jämförelser av disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används en metod som sätter hushållets totala disponibla inkomst i relation till hushållets sammansättning av vuxna och barn. Disponibel inkomst avser summan av samtliga hushållsmedlemmars alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar (exempelvis återbetalt studielån).

Hur mår Falkenberg?

Gapet mellan vårt nuläge och målet till år 2030 är stort även om majoriteten i Falkenberg har det bra. Andelen invånare som bedöms leva i utsatthet är något färre i Falkenberg idag än för 10 år sedan. Däremot är inte utvecklingen tillräcklig.

Efter Rysslands invasion av Ukraina år 2022 är drygt ett hundratal personer från Ukraina bosatta i Falkenberg varav ca 75 personer är kommunanvisade vilket innebär att kommunen haft ett initialt ansvar för att lösa boende. Denna målgrupp är beviljad uppehållstillstånd genom massflyktingdirektivet som beslutats av EU. I juli i år togs beslut om förlängning av massflyktingdirektivet som nu gäller till den 4 mars 2027. Sedan 1 november 2024 har personer med uppehållstillstånd genom massflykting rätt att folkbokföra sig efter vistelse i Sverige under ett års tid. Det innebär att flyktingar från Ukraina nu är berättigade till ett utökat samhälleligt skyddsnät och därmed en tryggare ekonomisk situation. Mer än hälften av de ukrainare som kommit till Falkenberg har numera egna hyreskontrakt och en stor del av dem i arbetsför ålder är i arbete runt om i kommunen. 

Barnens behov och mående drabbas särskilt av familjernas pressade ekonomi - både i det som är synligt och i det som sker mer i det tysta. Det mest påtagliga utåt kan vara att det saknas pengar till nya kläder inför årstidsväxlingar, men det märks också i sådant som sällan syns direkt; att barn avstår från fritidsaktiviteter, inte kan följa med på utflykter, eller lever i trångboddhet som påverkar studiero och återhämtning. Inflation, hyreshöjningar, höga räntor och stigande matpriser innebär en ökad press på grupper med små eller inga ekonomiska marginaler och har slagit extra hårt mot familjer som redan tidigare fick vända på varje krona. För barnen innebär det ofta både materiella begränsningar och en känsla av utanförskap.
Enligt den senaste Sifo-undersökningen (februari 2025) har drygt 40 % av ensamstående föräldrar med låg inkomst och nästan 30 % av sammanboende föräldrar varit tvungna att låna pengar för att klara grundläggande utgifter under de senaste sex månaderna. Hälften av de ensamstående och en tredjedel av de sammanboende föräldrarna upplever att barnens behov och mående påverkas av den ekonomiska pressen där barnen känner oro, utanförskap eller får inte det de behöver.

Delmål 1:2 Minska fattigdom med minst 50 %

I jämförelse med andra kommuner och riket i stort ligger andelen invånare 0–19 år med låg ekonomisk standard i Falkenberg något under genomsnittet. År 2022 var andelen invånare 0–19 år med låg ekonomisk standard i Falkenberg 15 %, och år 2023 ökade siffran till 16 %. Rikets genomsnitt var oförändrat på 17 % mellan 2022 och 2023. I jämförelse med övriga kommuner i Halland ligger Falkenberg ungefär i mitten. Kungsbacka har den lägsta andelen på 6 %, medan Hylte har den högsta på 25 %.

När nyckeltalet förändras blir det svårare att se över tid de förändringar som sker och vad förändringarna beror på. Analysen av orsakerna till att det ser ut som det gör kommer kunna utvecklas i nästa års analys. Inom det kommunalt utbetalda biståndet fans det 2024 totalt 516 hushåll och 342 barn. Inom diakonins verksamhet vittnar de om att antalet vuxna med barn har ökat. Jämförs maj 2023 med maj 2025 så har antalet ökat från 42 vuxna till 61 vuxna. Antalet barn till de som söker hjälp är fler också. Från 63 barn i maj 2023 till 85 barn 2025.

Arbetet med att minska ekonomisk utsatthet bland barn går för långsamt i Falkenberg. Dessa siffror vittnar också om att alla barn som lever i ekonomisk utsatthet inte syns inom försörjningsstöd eller hos diakonins verksamhet. I stället finns det tecken på att de inkomstrelaterade skillnaderna ökat än mer under året då inflationen påverkat mångas privatekonomi på ett negativt sätt. Svenska kyrkan i Falkenberg
vittnar om en ökning av människor som söker hjälp från kyrkan. Hjälp som söks är matkassar, presentkort i mataffär, hjälp att betala hyra eller elräkning, hjälp till barnens fritidsaktiviteter samt kläder och blöjor.

Barnkonventionen säger att alla barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för deras fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Detta ska såklart ske inom ramen för föräldrarnas förmåga och ekonomiska resurser. Den senaste tillgängliga statistiken pekar på att trenden går i fel riktning och verksamheterna vittnar om att målgruppen barn och unga i familjer som har det knapert och får vrida och vända på varenda krona ökar. Därför blir delmålet svårt att nås.

En positiv utveckling syns när det gäller andelen invånare 65 år och äldre med låg ekonomisk standard. Enligt den senaste statistiken från 2023 har andelen sjunkit till 9 %, jämfört med 15 % år 2010. Detta tyder på att insatser och åtgärder för att förbättra ekonomin för äldre har haft effekt.

Enligt delmål 1.2 ska vi till 2030 minst halvera den andel kvinnor, män och barn som lever i någon form av fattigdom enligt nationella definitioner. Det är ett delmål som den offentliga sektorn har ett ansvar att arbeta med för att uppfylla och den utvecklingen går för långsamt.

Delmål 1:5 Bygg motståndskraft mot sociala, ekonomiska och miljökatastrofer

Att ha en låg inkomststandard är ett mått på huruvida ett hushålls disponibla inkomster (efter skatt och eventuella bidrag) räcker till nödvändiga utgifter. Generellt kan det innebära för en vuxen med ett barn en månadsinkomst på ca 13 000 kr månad efter skatt och bidrag. För en familj på två vuxna med ett barn är summan på lite drygt 20 000 kronor/månad.
I Falkenberg är det främst ensamstående mammor med barn, många av dem sjukskrivna och utförsäkrade, som lever i denna ekonomiska utsatthet. Ofta finns problem som neuropsykiatriska diagnoser, depressioner och olika typer av handikapp med i bilden. Att det oftast är flera faktorer som bidrar till ekonomisk utsatthet medför också att det krävs flera samordnande åtgärder som stärker skyddsfaktorer mot att hamna i ekonomisk utsatthet.

Inkomstnivå hänger tydligt samman med utbildningsnivå. En fullföljd skolgång minskar riskerna att hamna i ohälsa, kriminalitet och problem med självförsörjning. Barn och ungas möjligheter att lyckas i skolan påverkas i allt högre utsträckning av socioekonomisk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå. Statistiken visar på skillnader i socioekonomi mellan olika områden inom Falkenbergs stad och mellan områden på landsbygden.

Egenförsörjning

Arbete är den viktigaste källan till inkomst och risken att leva med låg ekonomisk standard är därför högre i hushåll där en eller flera vuxna är arbetslösa. Att ha dålig hälsa är i sig förknippat med högre risk för arbetslöshet och ekonomisk utsatthet liksom att arbetslöshet och ekonomisk utsatthet bidrar till sämre hälsa. Inkomstskillnaderna i Falkenberg är mindre jämfört med rikssnittet och andelen med låga inkomster är något mindre än i övriga landet.

Arbetslösheten i Falkenberg har ökat något under den senaste perioden. Från 5,1 % i maj 2023 steg den till 5,7 % i augusti 2025. Trots ökningen ligger arbetslösheten fortfarande lägre än på nivån kring 2010, då den låg på 7,2 %.

Ekonomiskt bistånd

Personer som befinner sig i eller på gränsen till ekonomisk utsatthet är ofta hänvisade till ekonomiskt bistånd, som utgör välfärdens yttersta skyddsnät och träder i kraft när personen inte kan försörja sig själv. Arbetslöshet (utan arbetslöshetsförsäkring) är den vanligaste orsaken till att personer inte kan försörja sig och behöver ekonomiskt bistånd. Siffror nedan är de som har fått ekonomiskt bistånd (ej förmedling).

2021: 559 hushåll (1124 personer varav 282 barn).

2022: 526 hushåll (1088 personer varav 302 barn).

2023: 488 hushåll (1013 personer varav 327 barn).

2024: 516 hushåll (1018 personer varav 342 barn).

Delmålet ser ut att vara osäkert att nå.

Begrepp och ordförklaringar

Materiell och social fattigdom innebär att man inte har råd med utgifterna för minst fem av tretton utpekade poster. Exempelvis uppvärmning av bostad, betala skulder, kunna hantera oförutsedda utgifter eller kunna delta i sociala aktiviter.