Nuläge

Medeltemperaturen har varit både lägre och högre i perioder och klimatet förändras av naturliga orsaker men den snabba förändringen vi ser nu beror på oss människor. Den globala uppvärmningen anses vara ett av de största hoten mot mänskligheten och det blir allt tydligare att det måste till snabba och kraftfulla åtgärder. Redan nu ser vi stor negativ påverkan på flera håll i världen. Oftast drabbas människor som redan lever i fattigdom och som har liten motståndskraft mot de naturkatastrofer klimatförändringarna orsakar. Vi vet att värmeböljor blir allt vanligare, glaciärerna minskar, havens ekosystem påverkas när vattentemperaturen höjs och att kraftiga regn med översvämningar ökar i frekvens. Städerna blir också varmare vilket kan bli en hälsorisk för vissa; där äldre, sjuka och små barn är särskilt utsatta.

Klimatförändringarna skapar stora utmaningar och därför behöver samhället, dels arbeta med åtgärder som minskar påverkan, dels anpassas till det förändrade klimatet. Tidigare i mänsklighetens historia har miljökatastrofer varit lokala. Idag är problemen globala vilket också betyder att det måste till kraftfulla åtgärder på alla nivåer och på alla håll i samhället.

Steg i rätt riktning i Falkenberg

Delmål 13:1 Stärk motståndskraften mot och anpassningsförmågan till klimatförändringar

I Sverige och Falkenberg har vi de senaste åren börjat känna av extremare väder med skyfall, översvämningar och längre perioder med hög värme. Sedan våren 2021 har Falkenbergs kommun en klimatanpassningsplan. Planen innehåller en beskrivning över hur Falkenbergs kommun kommer påverkas av klimatförändringarna, vilka effekter som dessa förväntas medföra för fysisk planering (hus, vägar, dagvatten, elförsörjning, avlopp) samt förslag på
lämpliga åtgärder för att minska konsekvenserna för invånarna. Nu börjar det egentliga arbetet där alla måste ta sin del i klimatanpassningsarbetet.

Kommunen arbetar aktivt med klimatanpassning som perspektiv i den fysiska planeringen. Kommunen vill förhindra att exploatering och bebyggelse sker på ställen och på ett sätt som kan skapa problem, sårbarhet och ekonomiska förluster i framtiden. Det handlar framförallt om byggnationer inom mark som är erosionskänslig eller där det finns risk för översvämning och höga vattenstånd. Flera översiktliga kunskapsunderlag används i det dagliga arbetet,
exempelvis i handläggningen av planer och bygglov. Det är till exempel skyfallskarteringar, översvämningskarteringar av Ätran, kartläggningar av marker känsliga för ras och skred och värmekartering. I många ärenden tas sedan fördjupade kunskapsunderlag fram.

Skyfall och dagvatten är ofta svårt att hantera inom det begränsade området för en detaljplan. Därför försöker kommunen lösa dessa frågor inom ett avrinningsområde med så kallade strukturplaner. Arbetet med strukturplaner är under ständig utveckling och det har hittills tagits fram för Ringsegårdsbäcken och Gruebäcken.

Kommunen gör försök med att bygga vägar med utrymme på sidan som kan buffra vatten vid kraftigt regn. Träd och vegetation är viktiga för att dämpa höga temperaturer, särskilt i staden där det finns mycket hårdgjord yta. Därför pågår också arbete för att ställa om kommunens eget växthus, växtsorter och metoder för plantering i offentlig miljö. Kommunen har också köpt in ett system för att kunna kontrollera krontäckningsytan, dvs ytan som täcks av träd, för att se till att det planteras fler träd än det tas bort.

Delmål 13:2 Integrera åtgärder mot klimatförändringar i politik, strategier och planering

Koldioxidbudget för Falkenbergs geografiska utsläpp

Falkenbergs kommun har en koldioxidbudget. Det är ett verktyg för att visa koldioxidutsläpp i olika sektorer i Falkenbergs geografiska kommun. Enligt budgeten måste utsläppen i Falkenberg minska med 14,1 % årligen fram till 2045 för att gå i linje med både det nationella klimatmålet och parisavtalet. Det är bråttom med kraftfulla åtgärder och budgeten möjliggör för kommunen att samverka med andra aktörer kring de geografiska utsläppen för att få kraft bakom åtgärder så att omställningen kan gå snabbare.

Falkenbergs klimatinitiativ

I samband med att Falkenberg fick en koldioxidbudget har kommunen i partnerskap med föreningen Näringslivet Falkenberg och deltagande företag format Falkenbergs klimatinitiativ. Syftet är att hitta nya sätt att arbeta tillsammans med företag i Falkenbergs kommun och för att öka företagens konkurrenskraft framåt och minska klimatpåverkan.

Nu är ett 30-tal företag och aktörer anslutna till Falkenbergs klimatinitiativ. Det är både små, medelstora och stora företag från en rad olika branscher som deltar. Falkenbergs klimatinitiativ är också partner i Region Hallands projekt Hallands klimatlyft som drivs av EMC i samverkan med IVL. Syftet med projektet är att lyfta klimatkompetensen bland företagen i Halland och därmed få företagen att minska sin klimatpåverkan och utveckla sina affärsmodeller.

Falkenbergs kommunkoncern deltar också i projektet Bruka Halland som drivs av Region Halland och EMC som är en satsning på återbruk och cirkulär affärsutveckling inom bygg och fastigheter.

Klimatbokslut skapar action

Allt fler företag i Falkenbergs kommun gör klimatbokslut enligt den globala standarden GHG- protokollet (Green House Protocol). Klimatbokslut skapar ett systematiskt och transparent sätt att mäta, följa upp och kommunicera den klimatpåverkan verksamheten orsakar. Det ger också en plattform för samarbete kring och prioritering av åtgärder i kommunkoncernen. Fullständigt klimatbokslut krävs av det nya EU direktivet för hållbarhetsrapportering, CSRD.

Falkenberg kommuns bolag (Falkenberg Energi, VIVAB, och Falkenbergs bostad) och kommunorganisationen gör sedan flera år klimatbokslut. Stadshus AB som är kommunens moderbolag över de kommunägda bolagen ska rapportera enligt CSRD för verksamhetsåret 2025 och är i full gång, liksom många andra företag i kommunen att förbereda för att klara de ökade kraven och den möjlighet det skapar att öka takten i klimatarbetet.

Kommunkoncernens klimatboksluten görs genom Energi- och miljöcentrums (EMC) klimatbokslut. EMC tillhandahåller verktyg och metodstöd samt ordnar nätverksträffar med kunskaps-och erfarenhetsutbyte med andra organisationer och företag som gör klimatbokslut, vilket är mycket värdefullt för ett kontinuerligt lärande och utveckling av klimatarbetet.

Delmål 13:3 Förbättrad utbildning och medvetenhet kring klimat

För att öka medvetenheten och stimulera till mer klimatsmarta val bland hushållen lyfts hållbarhets och klimatfrågan ofta inom kommunens publika verksamheter. Biblioteken i Falkenberg har ofta evenemang som syftar till att stimulera till mer klimatsmart vardag och Designmuseet Rian har frekvent utställningar som integrerar och belyser frågan.

Hur mår Falkenberg?

Det återstår omfattande omställningsarbete både för att minska klimatpåverkan och att hindra och lindra effekterna av ett successivt förändrat och varmare klimat. Gapet mellan där vi står nu och målet är mycket stort. Samtliga delmål under mål 13 bedöms som svåra att nå till 2030. Takten i arbetet behöver accelerera kraftigt om målet ska kunna nås.

Delmål 13:1 Stärk motståndskraften mot och anpassningsförmågan till klimatförändringar

Precis som för arbetet med minskad klimatpåverkan behöver arbetet med anpassning till ett förändrat klimat både intensifieras och breddas till fler områden och verksamheter, såväl inom kommunkoncernen som för företag och privatpersoner. Kommunen arbetar i den fysiska planeringen med att hindra att ny exploatering och bebyggelse sker inom riskområden. Detta arbete täcker dock inte in befintlig bebyggelse utan där krävs ett arbete i utpekade
riskområden. Här ligger det stora ansvaret på fastighetsägarna. Åtgärder påverkar ofta fler än en fastighetsägare eller en verksamhet och det behövs därför samverkan.

Kommunen saknar kunskap om hur mycket klimatanpassning som sker inom näringslivet och bland föreningar. Både arbete med att bygga motståndskraft mot klimatförändringarna och samverkan kring klimatanpassningsåtgärder behöver ske omgående och i mycket högre utsträckning än vad som sker idag. Effekterna av det förändrade klimatet kommer stegvis. Därför är det svårt att bedöma hur snabbt eller långsamt olika förändringar kommer att ske.

Målet bedöms inte möjligt att nå till 2030.

Delmål 13:2 Integrera åtgärder mot klimatförändringar i politik, strategier och planering

Inom Falkenbergs geografiska kommun släppte vi ut totalt 238 530 ton CO2e 2022, vilket blir 5,07 ton CO2e per invånare. Utsläppen visar en nedåtgående trend och har sedan 1990 minskat med 27 %, trots att vi blivit fler invånare i kommunen. Den nedåtgående trenden sker dock för långsamt.

Enligt Falkenbergs koldioxidbudget behöver utsläppen av koldioxid minska med 14,1 % årligen för att ligga i linje med parisavtalet. Det krävs ett intensivt arbete och att vi över sektorsgränser samverkar för minskad klimatpåverkan.

Att bara titta på statistiken över utsläppen som sker inom kommunens gränser ger en skev bild av vilken mängd utsläpp som Falkenbergs kommun och falkenbergarna genererar. De utsläppen behöver kompletteras med uppgifter om de utsläpp som orsakas av import av varor, tjänster och utlandsresor som vi som bor och verkar i Falkenberg konsumerar och som ger utsläpp i andra delar av världen. Dessa utsläpp kallas för konsumtionsbaserade utsläpp.

Stockholm Environment Institute (SEI) har i konsumtionskompassen uppskattat Falkenbergs konsumtionsbaserade utsläpp till 6 ton co2e per person och år. Det svenska genomsnittet är 6,3 ton co2e. För att nå parisavtalet måste de globala utsläppen sänkas till under 1 ton koldioxidekvivalenter per person och år till 2050.

Störst utmaning inom transporter

Transporterna är Sveriges och Falkenbergs största klimatutmaning. Utsläppen från transporterna är högre i Falkenbergs kommun än i jämförbara kommuner (utifrån befolkningsmängd). Utsläppen minskade med 5,4 % mellan 2021 och 2022. Sannolikt beror minskningen till största del på en högre inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel (reduktionsplikten). Det innebär att kommande kommer utsläppen öka igen då inblandningsnivåerna sänks.

Enligt Falkenbergs koldioxidbudget står inrikes transporterna för 59 % av koldioxidutsläppen. Det är personbilarna som orsakar störst utsläpp. Körsträckan per person i bil är högre i Falkenbergs kommun (715 mil per person och år) än snittet i Halland (696,3 mil) och i Sverige (616,8 mil), enligt statistik från 2022. Andelen personbilar som inte är beroende av fossila drivmedel ökar, men från låga nivåer och uppgår nu till 16,5%, vilket är under snittet i Halland och Sverige. Sedan 2022 sker det fler nyregistreringar av elbilar än av diesel och bensinbilar i Falkenberg.

Det behövs ett intensifierat arbete för minskad klimatpåverkan i Falkenberg, där såväl kommunkoncern, företag och privatpersoner aktivt deltar i omställningsarbetet för att sänka Falkenbergs gemensamma geografiska utsläpp, en ökad cirkulär ekonomi och övergång till hållbar och klimatsmart konsumtion.

För kommunkoncernen behöver klimatarbetet systematiseras och kartläggas även när det gäller de konsumtionsbaserade utsläppen, till exempel från byggande av lokaler och anläggning av gator. Via den offentliga upphandlingen kan kommunkoncernen genom ökad dialog och fokus på funktion både ställa högre klimatkrav och samtidigt stimulera och stärka näringslivets arbete med att minska klimatpåverkan och ställa om till en cirkulär ekonomi.

Region Halland har gjort en studie av det halländska näringslivets klimatrapportering och konstaterar att det finns en stor utvecklingspotential bland flera av företagen att ge sin klimatpåverkan en ordentlig genomlysning. Det finns också stor samverkanspotential mellan företag att inspirera varandra och tillsammans hitta lösningar som möjliggör minskad klimat- och miljöpåverkan. Den samverkanspotentialen tas tillvara i Falkenbergs klimatinitiativ och
projekten Hallands klimatlyft och Bruka Halland, där företagen och offentliga aktörer lär och inspirerar varandra till minskad klimatpåverkan och ökad konkurrenskraft.

Målet bedöms inte möjligt att nå till 2030.

Delmål 13:3 Förbättrad utbildning och medvetenhet kring klimat

Ökade resurser och insatser för att skapa delaktighet, medvetenhet och acceptans för omställningen till hållbara livsstilar som minskar klimatpåverkan och som gör att falkenbergare kan anpassa sig till ett förändrat klimat behövs.

Detta arbete behöver också, likt Falkenbergs klimatinitiativ, ske i samverkan med aktörer i civilsamhället. Även om mycket ansvar och möjligheter ligger inom kommunkoncernens olika verksamheter behövs ett tillsammansarbete för att bredda perspektiv och nå fler målgrupper i samhället. Inte minst öka barn och ungas delaktighet. Detta för att lyckas åstadkomma en gemensam omställning av normer och livsstilsmönster.

Målet bedöms inte möjligt att nå till 2030.

Begrepp och ordförklaringar

Koldioxidekvivalenter
Klimatutsläpp och växthusgaser används som begrepp för att prata om de gaser som påverkar vårt klimat. Koldioxid, metan, lustgas och ytterligare några gaser räknas in i denna grupp. Dessa gaser finns naturligt men mänskliga aktiviteter har väsentligt ökat utsläppen av växthusgaser.

Grovt sett kommer koldioxid från förbränning av fossila bränslen, metan från djurens matsmältning och nedbrytning av torvmarker; och lustgas släpps ut från marken vid odling. När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid det motsvarar för att ge samma verkan på klimatet. Metan bidrar 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 21 ton koldioxidekvivalenter.

Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man jämföra de enskilda gasernas bidrag till växthuseffekten.