Nuläge

Medeltemperaturen har varit både lägre och högre i perioder och klimatet förändras av naturliga orsaker men den snabba förändringen vi ser nu beror på oss människor. Den globala uppvärmningen anses vara ett av de största hoten mot mänskligheten och det blir allt tydligare att det måste till snabba och kraftfulla åtgärder. Redan nu ser vi stor negativ påverkan på flera håll i världen. Oftast drabbas människor som redan lever i fattigdom och som har liten motståndskraft mot de naturkatastrofer klimatförändringarna orsakar. Vi vet att värmeböljor blir allt vanligare, glaciärerna minskar, havens ekosystem påverkas när vattentemperaturen höjs och att kraftiga regn med översvämningar ökar i frekvens. Städerna blir också varmare vilket kan bli en hälsorisk för vissa; där äldre, sjuka och små barn är särskilt utsatta.

Klimatförändringarna skapar stora utmaningar och därför behöver samhället, dels arbeta med åtgärder som minskar påverkan, dels anpassas till det förändrade klimatet. Tidigare i mänsklighetens historia har miljökatastrofer varit lokala. Idag är problemen globala vilket också betyder att det måste till kraftfulla åtgärder på alla nivåer och på alla håll i samhället.

Hur mår Falkenberg?

Det återstår omfattande omställningsarbete både för att minska klimatpåverkan och att hindra och lindra effekterna av ett successivt förändrat och varmare klimat. Gapet mellan där vi står nu och målet är mycket stort. Samtliga delmål under mål 13 bedöms som svåra att nå till 2030. Takten i arbetet behöver accelerera kraftigt om målet ska kunna nås.

Delmål 13:1 Stärk motståndskraften mot och anpassningsförmågan till klimatförändringar

Precis som för arbetet med minskad klimatpåverkan behöver arbetet med anpassning till ett förändrat klimat både intensifieras och breddas till fler områden och verksamheter, såväl inom kommunkoncernen som för företag och privatpersoner. Kommunen arbetar i den fysiska planeringen med att hindra att ny exploatering och bebyggelse sker inom riskområden. Detta arbete täcker dock inte in befintlig bebyggelse utan där krävs ett arbete i utpekade
riskområden. Ett stort ansvar ligger på den enskilda fastighetsägaren. Emellertid påverkar åtgärder ofta flera fastighetsägare eller verksamheter och kräver därför samverkan.

Kommunen saknar kunskap om hur mycket klimatanpassning som sker inom näringslivet och bland föreningar. Både arbete med att bygga motståndskraft mot klimatförändringarna och samverkan kring klimatanpassningsåtgärder behöver ske omgående och i mycket högre utsträckning än vad som sker idag. Effekterna av det förändrade klimatet kommer stegvis. Därför är det svårt att bedöma hur snabbt eller långsamt olika förändringar kommer att ske.

Målet bedöms inte möjligt att nå till 2030.

Delmål 13:2 Integrera åtgärder mot klimatförändringar i politik, strategier och planering

Inom Falkenbergs geografiska kommun släppte vi ut totalt 231 203 ton CO2e 2023, vilket blir 4,91 ton CO2e per invånare. Utsläppen visar en nedåtgående trend och har sedan 1990 minskat med 34 %, trots att vi blivit fler invånare i kommunen. Den nedåtgående trenden sker dock för långsamt.

Enligt Falkenbergs koldioxidbudget för 2025 behöver utsläppen av koldioxid minska med 18,7 % årligen för att ligga i linje med parisavtalet. 1 av 5 fossila aktiviteter behöver alltså utebli för att budgeten ska hållas. Koldioxidbudgeten bygger på en prognos där ett antagande om att utsläppsnivåerna ökade under 2024 till följd av att inblandningen av biobränsle minskades i bensin och diesel, den så kallade reduktionsplikten. Att bara titta på statistiken över utsläppen som sker inom kommunens gränser ger en skev bild av vilken mängd utsläpp som Falkenbergs kommun och falkenbergarna genererar. De utsläppen behöver kompletteras med uppgifter om de utsläpp som orsakas av import av varor, tjänster och utlandsresor som vi som bor och verkar i Falkenberg konsumerar och som ger utsläpp i andra delar av världen. Dessa utsläpp kallas för konsumtionsbaserade utsläpp.

Stockholm Environment Institute (SEI) uppskattar i konsumtionskompassen Falkenbergs konsumtionsbaserade utsläpp till 5,4 ton co2e per år invånare och år. Det svenska genomsnittet är 5,8 ton co2e. För att nå parisavtalet måste de globala utsläppen sänkas till under 1 ton koldioxidekvivalenter per person och år till 2050.

Störst utmaning inom transporter

Transporterna är Sveriges och Falkenbergs största klimatutmaning. Utsläppen från transporterna är högre i Falkenbergs kommun än i jämförbara kommuner (utifrån befolkningsmängd).

Enligt Falkenbergs koldioxidbudget står inrikes transporterna för 59 75 av koldioxidutsläppen. Det är personbilarna som orsakar störst utsläpp. Körsträckan per person i bil är högre i Falkenbergs kommun (705 mil per person och år) än snittet i Halland (701 mil) och i Sverige (616 mil), enligt statistik från 2023. Andelen personbilar som inte är beroende av fossila drivmedel ökar, men från låga nivåer och uppgår nu till 18,2%, vilket är under snittet i Halland och Sverige.

Det behövs ett intensifierat arbete för minskad klimatpåverkan i Falkenberg, där såväl kommunkoncern, företag och privatpersoner aktivt deltar i omställningsarbetet för att sänka Falkenbergs gemensamma geografiska utsläpp, en ökad cirkulär ekonomi och övergång till hållbar och klimatsmart konsumtion.

För kommunkoncernen behöver klimatarbetet systematiseras och kartläggas även när det gäller de konsumtionsbaserade utsläppen, till exempel från byggande av lokaler och anläggning av gator. Via den offentliga upphandlingen kan kommunkoncernen genom ökad dialog och fokus på funktion både ställa högre klimatkrav och samtidigt stimulera och stärka näringslivets arbete med att minska klimatpåverkan och ställa om till en cirkulär ekonomi.

Det finns en stor samverkanspotential mellan företag att inspirera varandra och tillsammans hitta lösningar som möjliggör minskad klimat- och miljöpåverkan. Den tas tillvara i Falkenbergs klimatinitiativ och
projekten Hallands klimatlyft och Bruka Halland, där företagen och offentliga aktörer lär och inspirerar varandra till minskad klimatpåverkan och ökad konkurrenskraft.

Målet bedöms inte möjligt att nå till 2030.

Delmål 13:3 Förbättrad utbildning och medvetenhet kring klimat

Ökade resurser och insatser för att skapa delaktighet, medvetenhet och acceptans för omställningen till hållbara livsstilar som minskar klimatpåverkan och som gör att falkenbergare kan anpassa sig till ett förändrat klimat behövs.

Detta arbete behöver också, likt Falkenbergs klimatinitiativ, ske i samverkan med aktörer i civilsamhället. Även om mycket ansvar och möjligheter ligger inom kommunkoncernens olika verksamheter behövs ett tillsammansarbete för att bredda perspektiv och nå fler målgrupper i samhället. Inte minst öka barn och ungas delaktighet. Detta för att lyckas åstadkomma en gemensam omställning av normer och livsstilsmönster.

Målet bedöms inte möjligt att nå till 2030.

Begrepp och ordförklaringar

Koldioxidekvivalenter
Klimatutsläpp och växthusgaser används som begrepp för att prata om de gaser som påverkar vårt klimat. Koldioxid, metan, lustgas och ytterligare några gaser räknas in i denna grupp. Dessa gaser finns naturligt men mänskliga aktiviteter har väsentligt ökat utsläppen av växthusgaser.

Grovt sett kommer koldioxid från förbränning av fossila bränslen, metan från djurens matsmältning och nedbrytning av torvmarker; och lustgas släpps ut från marken vid odling. När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid det motsvarar för att ge samma verkan på klimatet. Metan bidrar 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 21 ton koldioxidekvivalenter.

Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man jämföra de enskilda gasernas bidrag till växthuseffekten.