Nuläge

Medeltemperaturen har varit både lägre och högre i perioder och klimatet förändras av naturliga orsaker men den snabba förändringen vi ser nu beror på oss människor. Den globala uppvärmningen anses vara ett av de största hoten mot mänskligheten och det blir allt tydligare att det måste till snabba och kraftfulla åtgärder. Redan nu ser vi stor negativ påverkan på områden. Oftast drabbas människor som redan lever i fattigdom och som har liten motståndskraft mot de naturkatastrofer klimatförändringarna orsakar. Vi vet att värmeböljor blir allt vanligare, glaciärerna minskar, havens ekosystem påverkas när vattentemperaturen höjs och att kraftiga regn med översvämningar ökar i frekvens. Städerna blir också varmare vilket kan bli en hälsorisk för vissa; där äldre, sjuka och små barn är särskilt utsatta.

Klimatförändringarna skapar stora utmaningar och därför behöver samhället, dels arbeta med åtgärder som minskar påverkan, dels anpassas till det förändrade klimatet. Tidigare i mänsklighetens historia har miljökatastrofer varit lokala. Idag är problemen globala vilket också betyder att det måste till kraftfulla åtgärder på alla nivåer och på alla håll i samhället.

Steg i rätt riktning i Falkenberg

Integrera åtgärder mot klimatförändringar i politik och planering

Klimatbokslut skapar action

Falkenberg kommuns bolag (Falkenberg Energi, VIVAB, och Falkenbergs bostad) och kommunorganisationen gör sedan flera år klimatbokslut enligt en global standard, det så kallade GHG-protokollet (Green House Protocol). Klimatboksluten skapar ett systematiskt och transparent sätt att mäta, följa upp och kommunicera klimatpåverkan. Det ger också en plattform för samarbete kring och prioritering av åtgärder i kommunkoncernen. Klimatboksluten görs genom Energi- och miljöcentrums (EMC) klimatbokslut. EMC tillhandahåller verktyg och metodstöd samt ordnar nätverksträffar med kunskaps-och erfarenhetsutbyte med andra organisationer och företag som gör klimatbokslut, vilket är mycket värdefullt.
En policy och nya riktlinjer för fordon, arbetsmaskiner och transporter finns nu för kommunkoncernen. Dessa ska styra och öka takten mot målet att vara helt fossilbränslefria till 2030. Nu är 82,3 % av personbilarna och lätta lastbilar är fossilbränslefria. Främst är det lätta lastbilar som kvarstår att ställas om. Flera är beställda, men försenade på grund av långa och osäkra leverensförhållanden.

Arbete pågår också med att optimera transporterna inom kommunkoncernen. Dels genom att samordna transporter mellan verksamheter dels genom att fastigheter digitaliseras för ökad automation. Det senare för att övervakning och åtgärder i större utsträckning ska kunna göras på distans. Övrigt arbete med omställning av transportsektorn och transportinfrastruktur finns att läsa under mål 7 respektive mål 9.

Koldioxidbudget för Falkenbergs geografiska utsläpp

Falkenbergs kommun har låtit ta fram en koldioxidbudget. Det är ett verktyg för att visa koldioxidutsläpp i olika sektorer i Falkenbergs geografiska kommun. För att klara att hålla budgeten måste utsläppen i Falkenberg minska med 12,1 % årligen fram till 2045 för att gå i linje med både det svenska klimatramverket och parisavtalet. Det är bråttom med kraftfulla åtgärder.

Klimatinitiativ med företag och organisationer i Falkenberg

I samband med att Falkenberg fått en koldioxidbudget har kommunen i partnerskap med föreningen Näringslivet Falkenberg och Energi och Miljöcentrum (EMC) format Falkenbergs klimatinitiativ för att hitta nya sätt att arbeta tillsammans med företag och organisationer i Falkenbergs kommun för att öka företagens konkurrenskraft framåt och med gemensamma krafter hitta lösningar för att minska klimatpåverkan i Falkenberg.
För att gå med i Falkenbergs klimatinitiativ krävs att företaget eller organisationen redan mäter sina egna klimatutsläpp eller är beredda att börja mäta. Klimatinitiativet startar hösten 2022.

Stärkt motståndskraft mot och anpassningsförmågan till klimatförändringar

Vårt klimat blir allt varmare. Detta gör att samhället måste anpassa sig. För att arbeta för en hållbar utveckling är klimatanpassning viktigt. Klimatanpassning är samhällets motståndskraft och beredskap för klimatförändringarnas negativa effekter i form av extremare väder med flera översvämningar och längre perioder med hög värme. Sedan våren 2021 har Falkenbergs kommun en klimatanpassningsplan. Planen innehåller en beskrivning över hur Falkenbergs kommun kommer påverkas av klimatförändringarna, vilka effekter som dessa förväntas medföra för fysisk planering (hus, vägar, dagvatten, elförsörjning, avlopp) samt förslag på lämpliga åtgärder för att minska konsekvenserna för invånarna. Nu börjar det egentliga arbetet där alla måste ta sin del i klimatanpassningsarbetet.

Kommunen arbetar aktivt med klimatanpassning som perspektiv i den fysiska planeringen för att hindra att exploatering och bebyggelse sker på ställen och på ett sätt som kan skapa problem, sårbarhet och ekonomiska förluster i framtiden. Det handlar framförallt om byggnationer inom mark som är erosionskänslig eller där det finns risk för översvämning och höga vattenstånd. Flera kunskapsunderlag används i det dagliga arbetet, exempelvis i handläggningen av planer och bygglov. Det är skyfallskarteringar, översvämningskarteringar av Ätran samt kartläggningar av marker känsliga för ras och skred. En värmekartering har beställts som ska visa var i kommunen det under perioder med höga temperaturer blir riktigt varmt på grund av byggnader, markbeläggning och avsaknad av träd och vegetation.
Skyfall och dagvatten är ofta svårt att hantera inom det begränsade området för en detaljplan.
Därför har kommunen börjat använda sig av metodiken strukturplan för att systematiskt lösa skyfallshantering och dagvattenavrinning inom ett lokalt avrinningsområde. Strukturplan har tillämpats för Ringsegårdsbäcken och används under 2022 för Gruebäckens avrinningsområde.

Kommunen gör försök med att bygga vägar med utrymme på sidan som kan buffra vatten vid kraftigt regn. Det pågår också arbete för att ställa om kommunens eget växthus, växtsorter och metoder för plantering. Kommunen har också köpt in ett system för att kunna kontrollera krontäckningsytan, dvs ytan som täcks av träd, för att se till att det planteras fler träd än det tas bort. Träd och vegetation är viktiga för att dämpa höga temperaturer, särskilt i staden där det finns mycket hårdgjord yta.

Hur mår Falkenberg?

Det återstår omfattande omställningsarbete både för att minska klimatpåverkan och att hindra effekterna av ett successivt förändrat och varmare klimat. Gapet mellan där vi står nu och målet är mycket stort.

Integrera åtgärder mot klimatförändringar i politik och planering

Inom Falkenbergs kommun släpper vi ut totalt 269 050 ton CO2e (2019). Det motsvarar utsläppen om nästa 90 000 personer skulle flyga tur och retur till Sydostasien. Utsläppen i Falkenberg är något högre än genomsnittet i Halland och riket i stort. Utsläppen har ökat något mellan 2018-2019. Kvalitetssäkrad statistik saknas för 2020 och 2021. Utsläppen visar en nedåtgående trend och har sedan 1990 minskat med 23 %, trots att vi blivit fler invånare i kommunen. Enligt Falkenbergs koldioxidbudget behöver utsläppen av koldioxid minska med 12,1 % årligen. Fortsätter vi som vi gör nu är budgeten förbrukad om 7 år. Det krävs ett intensivt arbete och att vi över sektorsgränser samverkar för minskad klimatpåverkan.

Att bara titta på statistiken över de geografiska utsläppen ger en skev bild av vilken mängd utsläpp som Falkenbergs kommun och falkenbergarna genererar. De geografiska utsläppen behöver kompletteras med uppgifter om konsumtionsbaserade utsläpp, alltså utsläpp från varor och tjänster som vi alla som bor och verkar i Falkenberg konsumerar och som orsakar utsläpp även i andra delar av världen. Stockholm Environment Institute (SEI) har i konsumtionskompassen uppskattat Falkenbergs konsumtionsbaserade utsläpp till 6 ton co2e per person och år. Det svenska genomsnittet är 6,3 ton co2e. För att nå parisavtalet måste de globala utsläppen sänkas till under 1 ton koldioxidekvivalenter per person och år till 2050.
Störst utmaning inom transporter
Transporterna är vår största utmaning, utsläppen från dem är högre än i jämförbara kommuner (utifrån befolkningsmängd). Vi släpper ut 2,53 ton CO2e per invånare och år. I Sverige ligger samma siffra på 1,59 ton CO2e.

Enligt Falkenbergs koldioxidbudget står de inrikes transporterna för 56 % av koldioxidutsläppen. Det är personbilarna som orsakar störst utsläpp. Körsträckan per person är högre (715 mil per person) än snittet i Halland (694 mil) och i Sverige (605 mil), enligt statistik från 2020. Indikatorn visar en kraftig nedgång i jämförelse med 2019, sannolikt ett resultat av pandemin.Andelen fossiloberoende personbilar i hela Falkenberg har ökat sedan föregående år, från 9,4% 2020 till 12,9 % 2021. Det är marginellt lägre i jämförelse med övriga hallandskommuner på 13,6%.

I stort behövs ett intensifierat arbete för minskad klimatpåverkan i Falkenberg, där såväl kommunkoncern, företag och privatpersoner aktivt deltar i omställningsarbetet för att sänka Falkenbergs gemensamma geografiska utsläpp, en ökad cirkulär ekonomi och övergång till hållbar och klimatsmart konsumtion.

För kommunkoncernen behöver klimatarbetet systematiseras och kartläggas även när det gäller de konsumtionsbaserade utsläppen, till exempel från byggande av lokaler och anläggning av gator. Via den offentliga upphandlingen kan kommunkoncernen genom ökad dialog och fokus på funktion både ställa högre klimatkrav och samtidigt stimulera och stärka näringslivets arbete med att minska klimatpåverkan och ställa om till en cirkulär ekonomi.

Region Halland har gjort en studie av det halländska näringslivets klimatrapportering och konstaterar att det finns en stor utvecklingspotential bland flera av företagen att ge sin klimatpåverkan en ordentlig genomlysning och identifiera sin klimatpåverkan. Det finns också stor samverkanspotential mellan företag att inspirera varandra och tillsammans hitta lösningar som möjliggör minskad klimat- och miljöpåverkan.

Stärkt motståndskraft mot och anpassningsförmågan till klimatförändringar

Effekterna av det förändrade klimatet kommer stegvis. Därför är det svårt att bedöma hur snabbt eller långsamt olika förändringar kommer att ske och hur snabbt den biologiska mångfalden påverkas. Ett förändrat klimat påverkar människors hälsa på flera olika sätt. Värmeböljor kan bli svåra för barn, äldre och redan sjuka. Översvämningar kan leda till föroreningar i dricksvatten. Djur som sprider sjukdomar (exempelvis myggor och fästingar) kommer troligtvis att öka. Klimatanpassning är komplext, anpassningsåtgärder som lindrar en effekt i vissa fall också kan skynda på utvecklingen i en annan. Ett exempel är att fler våtmarker och dagvattendammar viktiga för att kunna ta hand om ökade regnmängder, gynna biologisk mångfald och trivsel. Men samtidigt gynnas myggorna. Det är bara ett exempel på en av många krockar och avvägningar som behöver göras.
Det finns dock åtgärder som kan ge flera olika positiva effekter. Ett exempel är att minska antalet nya hårdgjorda ytor (asfalt, betong mm). Detta kan göras både genom att styra ny bebyggelse till redan befintligt hårdgjorda ytor och/eller i markanvisning och detaljplan styra mängden hårdgjord yta och öka inslag av grönstruktur på mark eller bebyggelse. Detta kan samlat spara på växthusgasutsläpp från asfaltering, förebygga översvämningar vid plötsliga skyfall, dämpa temperaturen vid värmeböljor samt gynna biologisk mångfald. Det blir också trevligare områden för människor att vistas i.

Precis som för arbetet med minskad klimatpåverkan behöver arbetet med anpassning till ett förändrat klimat både intensifieras och breddas till fler områden och verksamheter, såväl inom kommunkoncernen som för företag och privatpersoner. Kommunen arbetar i den fysiska planeringen med att hindra att ny exploatering och bebyggelse sker inom riskområden. Detta arbete täcker dock inte in befintlig bebyggelse utan där krävs ett arbete i utpekade riskområden. Här ligger det stora ansvaret på fastighetsägarna. Åtgärder påverkar ofta fler än en fastighetsägare eller en verksamhet och det behövs därför samverkan.Sannolikt är det så också bland Falkenbergs företag, föreningar och olika organisationer. Kommunen saknar dock kunskap om hur mycket klimatanpassning som sker inom näringslivet och bland föreningar. Samverkan kring klimatanpassning skulle behöva ske i större utsträckning än idag.

Begrepp och ordförklaringar

Koldioxidekvivalenter
Klimatutsläpp och växthusgaser används som begrepp för att prata om de gaser som påverkar vårt klimat. Koldioxid, metan, lustgas och ytterligare några gaser räknas in i denna grupp. Dessa gaser finns naturligt men mänskliga aktiviteter har väsentligt ökat utsläppen av växthusgaser.

Grovt sett kommer koldioxid från förbränning av fossila bränslen, metan från djurens matsmältning och nedbrytning av torvmarker; och lustgas släpps ut från marken vid odling. När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid det motsvarar för att ge samma verkan på klimatet. Metan bidrar 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 21 ton koldioxidekvivalenter.

Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man jämföra de enskilda gasernas bidrag till växthuseffekten.