Nuläge

Agenda 2030 och mål 2 säger att tillgång till tillräcklig och näringsriktig mat är en mänsklig rättighet som varje stat har en skyldighet att tillförsäkra sina medborgare. Genom att främja ett hållbart jordbruk med modern teknik och rättvis fördelning kan vi säkerställa tillgång till tillräcklig och näringsriktig mat för alla.

Förutom livsmedelsproduktion inriktar sig mål 2 också mot vår livsmedelskonsumtion. Det handlar både om undernäring och felnäring. För Falkenberg, men även för Sverige i stort, utgör inte hunger och undernäring de största utmaningarna. I stället behöver vi arbeta med:

• att skapa en produktion och konsumtion som främja ett hållbart jordbruk, där bevarande av jordbruksmark och arbete med landsbygdsutveckling är viktiga delar
• att uppnå en långsiktigt tryggad livsmedelsförsörjning
• att generellt förbättra kosthållningen hos invånarna
• att minska ohälsotalen där möjligheten att välja näringsriktig mat är en viktig del.

Hur mår Falkenberg?

Analysen av hur det går för Falkenberg försvåras av att det saknas statistik inom flera områden och kunskap behöver fyllas på från fler aktörer för att ge en heltäckande bild av kommunens nuläge. Gapet mellan där vi står och målet bedöms dock vara betydande inom såväl omställning till hållbar livsmedelsproduktion som konsumtion och självförsörjandegrad.

Delmål 2:1 Tillgång till säker och näringsriktig mat för alla

Fysisk aktivitet och näringsriktig kost är grundläggande för en god hälsa genom hela livet.

I de kommunala verksamheterna, som förskolor, skolor och äldreomsorgen, serveras måltider som ligger i linje med de näringsrekommendationer och riktlinjer som är framtagna av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen. Mycket av maten lagas från grunden och frukt och grönsaker väljs efter säsong. För att ge elever en bra start på helgen och veckan serveras inga lågenergirätter på fredagar och på måndagar. För att gynna hälsan och minska matens klimatpåverkan ändras proportionerna i rätterna så att det går åt mindre mängd kött och i stället ökas volymen grönsaker, bönor och baljväxter. I de kommunala köken är arbetet fokuserat på hållbarhet, både för hälsa och välmående, miljö och klimatpåverkan samt resurshushållning med minskat svinn. Totalt så har klimatpåverkan från livsmedel till våra måltider i förskola, skola och äldreomsorg minskat från 1,66 kg koldioxidekvivalenter per kilo livsmedel 2021 till 1,60 kilo koldioxidekvivalenter per kilo livsmedel 2024.

Vår konsumtion av mat förändras, energiinnehållet i kosten är högre idag än för 30 år sedan. Mellan åren 1980 - 2015 ökade vi energitillgången från livsmedel med 9 %. Ökat energiinnehåll i kosten är en faktor som bidrar till att fler lider av övervikt och obesitas (fetma). En annan viktig faktor är den alltmer stillasittande livsstilen. Idag anses mer än 50 % av befolkningen i Sverige antingen vara överviktiga eller lida av obesitas. (Folkhälsomyndigheten). Övervikt och obesitas bland barn har ökat kraftigt över tid. Sedan 1990 har andelen barn i åldern 11–15 år med övervikt fördubblats, och andelen med barnobesitas har femfaldigats. Obesitas är en växande hälsoutmaning som påverkar barns livskvalitet, skolresultat och psykiska hälsa. I Halland har 3–5 procent av barn och unga obesitas, vilket motsvarar cirka 3 000 personer. I Falkenberg är problemet nära kopplat till skillnader i socioekonomi och uppväxtvillkor. Barnkliniken behandlar många barn med obesitas, och antalet patienter har ökat kraftigt de senaste åren. Det behövs ett väl utvecklat samarbete som möter familjer tidigt för att kunna ge stöd och förebygga ohälsa hos barn.

Undervikt vid äldreboenden

II Sverige äter boende på äldreboendena generellt för lite. I Falkenbergs kommun arbetar vi med att förebygga undernäring på samtliga våra särskilda boenden genom att använda oss av och arbeta utifrån det nationella kvalitetsregistret Senior alert. Med Senior alert som metod kvalitetssäkrar vi att vi har ett vårdpreventivt arbetssätt, där vi i tid fångar upp vilka brukare som har risk för undernäring och sätter in åtgärder för att minska riskerna och följer upp effekten av åtgärderna.

En gång om året har Falkenbergs kommun nattfastemätning på alla särskilda boenden. Kriterierna för att delta i mätningen är att man bedömts ha risk för undernäring. Riskbedömningarna som är gjorda i Senior Alert ligger till grund för vilka brukare som ska delta. Den tidigare indikatorn från 2022 visade att andelen undernärda (BMI lägre än 22) på Falkenbergs äldreboenden var 35 %, men denna indikator är inte längre aktuell. Senior Alert har numera ny statistik som mäts på ett annat sätt, där vi kan följa en positiv trend i utvecklingen av att antal brukare med undervikt inom Falkenbergs omsorg minskar.

Delmålet bedöms bli svårt att nå till 2030.

Delmål 2:4 Hållbar livsmedelsproduktion och motståndskraftiga brukningsmetoder

Lantbruket har drabbats av prisökningar till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Risken är att prisökningarna försvårar den omställning som behöver göras i hela jordbrukssektorn i form av övergång till fossilfria bränslen och öka arbetet för biologisk mångfald. Omställningsarbetet är brett och innefattar övergång till klimatsmarta- och cirkulära brukningsmetoder, ökad återföring av näringsämnen samt att arbeta med nya odlingssätt som förbättrar jordarna. Arbete med förbättrad jordhälsa medför också att jorden får ett ökat mikroliv, håller vatten bättre, samt att grödorna kan ta upp mer näring och producera mer mat. Det finns flera sätt att förbättra jordhälsan och metoderna används inom både ekologiskt och konventionellt jordbruk.

I jämförelse med andra län har Falkenberg en låg andel ekologisk odlad mark (10 %). Snittet i Sverige är 15 % år 2024 (Jordbruksverket). Ekologiskt odlad mark är en viktig indikator (Regeringens mål är att Sverige 2030 ska ha 30 % ekologisk odlad mark). Emellertid behöver målet kompletteras med fler och bredare indikatorer för att följa upp delmålet.

Exploatering av jordbruksmark

Falkenbergs kommuns översiktsplan har skrivningar om vikten av att inte exploatera på jordbruksmark. Mellan 2016- 2020 exploaterades dock 42,6 hektar jordbruksmark och 7,7 hektar betesmark i Falkenberg (jordbruksverket), vilket är en ökning från föregående period 2011-2015 då antalet hektar var 16,3 respektive 4,4. Det är tydligt att samtidigt som Falkenberg växer behövs en bredare diskussion kring jordbruksmarkens betydelse för ökad självförsörjningsgrad av livsmedel kontra byggande på åkermark, för att kunna göra kloka avvägningar.

Kommunens livsmedelskonsumtion

Andelen ekologiska livsmedel som köps inom kommunen sjunker. Från 39 % 2019 till 22 % 2024. Kommunen köper fisk från hållbara bestånd och till 95 % är den MSC-märkt. 2024 var 99% av köttet som köptes svenskt och från leverantörer som kan visa att djuren behandlas bra. I kommande livsmedelsupphandling ställs ökade krav på spannmål från Sverige och Europa för att bidra till ökad självhushållning. Beredskapslager för offentliga kök diskuteras både inom kommunen och Hallandskommunerna gemensamt.

Delmålet bedöms bli svårt att nå till 2030.

Källor:
Statistik kring minskat matsvinn – Jordbruksverket
Statistik kring exploatering av jordbruksmark 2016-2020 – Jordbruksverket.
Statistik Fetma och övervikt – Folkhälsomyndigheten