Gå direkt till sidans innehåll

Falkenbergs kommunHållbarometern

Nuläge

Barn med förstoringsglas

Här kan du läsa mer om nuläget i Falkenberg inom mål 2 - Ingen hunger.

Tema SDG.2.1

Agenda 2030 och mål 2 säger att tillgång till tillräcklig och näringsriktig mat är en mänsklig rättighet som varje stat har en skyldighet att tillförsäkra sina medborgare. Genom att främja ett hållbart jordbruk med modern teknik och rättvisa distributionssystem kan vi säkerställa tillgång till tillräcklig och näringsriktig mat för alla.

Falkenbergs kommun är en matdestination med stor attraktionskraft. Här finns många livsmedelsproducenter med en tradition av genuint mathantverk som kombineras med ovanligt bra branschsamverkan och en fokuserad konceptpaketering. Flera initiativ tas nu också för att ställa om produktionen till att använda metoder för en förbättrad jordhälsa.

Förutom livsmedelsproduktionen inriktar sig mål två också mot vår livsmedelskonsumtion. Det handlar både om undernäring och felnäring. Falkenbergs befolkning har lägre andel personer som lider av fetma än riket i genomsnitt och denna andel har varit förhållandevis konstant de senaste tio åren. De senaste tre åren går det dock att se ett visst negativt trendbrott. Något högre andel anses feta men det är en för liten förändring för att tala om något större trendbrott.

Steg i rätt riktning i Falkenberg

Tillsammansarbete

Falkenbergs skafferi är ett kluster av matproducenter och matentreprenörer som samverkar, delar och utbyter kunskap samt delar varumärke. Många med fokus på hållbarhet. Ett exempel är Falkenbergs matdagar, ett evenemang där lokala producenter har möjlighet att visa upp sig.

Under pandemin har evenemanget utvecklats från att hållas i Falkenbergs stad till att hållas hos var och en av producenterna. Denna utveckling har upplevts som positiv eftersom det lett till nya kunder samtidigt som man kunnat lägga all sin tid på hemmaplan istället för att flytta verksamheten till staden. Förutom att hålla gemensamt öppet erbjöd några skafferimedlemmar bokningsbara aktiviteter såsom kurser i mathantverk, guidningar i odlingar och specialutformade måltidsupplevelser.

Falkenbergs skafferi har också arbetat med projektet Producenten- matens hjältar. Inom projektet har 10 filmer producerats där matproducenter och matentreprenörer i Falkenbergs kommun berättar om sina råvaror och yrkesstolthet. Filmerna har både visats på matdagarna och används i sociala medier som marknadsföring mot konsument för att gynna lokalt producerad mat.

I Halland finns flera och bra samverkansinitiativ kring den lokala maten. Hallands livsmedelsprogram har tagits fram i bred samverkan för att koppla den regionala nivån till den nationella livsmedelsstrategin. Den nationella livsmedelsstrategin antogs av regeringen 2017. Målet är att hela livsmedelskedjan ska utnyttjas vilket i sin tur ska leda till en ökad och hållbar livsmedelsproduktion samtidigt som det stimulerar till fler jobb och en hållbar tillväxt. Arbetet är pågående och leds av Region Halland och Länsstyrelsen där flera parter i den halländska livsmedelskedjan deltar.

Falkenbergs, Varbergs och Halmstads kommuner, LRF och Högskolan i Halmstad driver projektet LEVA mellersta Halland (se även mål 6 och mål 15). Syftet är att minska näringsläckaget från jordbruket genom att utveckla nya arbetssätt och metoder. Projektet leds av två åtgärdssamordnare som arbetar, dels med rådgivning, dels med att sprida kunskap mellan lantbrukare. Förhoppningen är att arbetssättet ska snabba på de åtgärder som behöver genomföras för att minska näringsläckaget från jordbruksmarkerna.

Inom projektet har olika sätt att arbeta för förbättrad jordhälsa uppmärksammats. Susåns vattenråd hade ett seminarium 2019 om jordhälsa. Som uppföljning på seminariet har projektet tillsammans med vattenrådet intervjuat fyra lantbrukare. Lantbrukarna har delat med sig av brukningsmetoder som alla förbättrar jordhälsan, ökar mullhalten i jorden och binder mer kol.

Innovation och utveckling

Projektet Envolve består av företag, forskning och finansiärer som arbetar med att ställa om jord- och livsmedelsproduktion. För att hjälpa lantbrukare till förbättrade åkerjordar är ett av fokusområdena jordhälsa och regenerativt jordbruk. Där ingår lokala aktörer som arbetar med kolinlagring och biokol. Inom projektet deltar också bland andra företag som utvecklar autonoma robotar "agrodroids" för att minska jordpackningen i jordbruk och företaget Mycorena som tillverkar en ny typ av svampprotein. Projektet har en bred ansats för hållbar och omställning och kopplar in till flertalet mål inom agenda 2030.

Händer i kommunkoncernen

Hållbar matglädje i köken

Falkenbergs kommunorganisation arbetar tillsammans med övriga hallandskommuner och region Halland när det gäller upphandling av livsmedel och sedan 2020 finns därför en gemensam policy för inköp.

I de kommunala verksamheterna, som förskolor, skolor och äldreomsorgen, serveras måltider som ligger i linje med de näringsrekommendationer och riktlinjer som är framtagna av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen. Mycket av maten lagas från grunden och frukt och grönsaker väljs efter säsong. För att gynna hälsan och minska matens klimatpåverkan ändras proportionerna i rätterna så att det går åt mindre mängd kött och istället ökas volymen grönsaker, bönor och baljväxter. I de kommunala köken är arbetet fokuserat på hållbarhet, både för hälsa och välmående, miljö och klimatpåverkan och resurshushållning med minskat svinn.

Andelen ekologiska livsmedel som köps in inom kommunorganisationen är för närvarande 39 %, Detta är något bättre än rikssnittet av kommuner på 30 % och bättre än snittet i jämförbara kommuner på 28 %, men långt ifrån de bästa kommunerna som Lund (83 %), Malmö (69 %) och Örebro (63 %). Målet för Sverige är 60 % till 2030. Fisk köps från hållbara bestånd och till 95 % är den FSC-märkt. Köttet köps från leverantörer som kan visa att djuren behandlas bra. Till 95 % är köttet som serveras svenskt.

Tillsyn av livsmedelsföretag

Kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och näringslivsavdelning har arbetat tillsammans med branschen för att förbättra tillsynen och underlätta för företagen att följa kraven.

Skydd av åkermarken i samhällsplanering

Åkermarken är central för livsmedelsförsörjning och om Sverige och Falkenbergs kommun ska klara av att öka den inhemska livsmedelsproduktionen och självförsörjningsgrad med hållbara metoder i enlighet med den nationella livsmedelsstrategin behöver också åkermarken skyddas från exploatering. Här har kommunen stor rådighet och ansvar. I Falkenbergs kommuns översiktsplan är skyddet av jordbruksmarken centralt. Jordbruksmarken bör endast bebyggas för att tillgodose betydelsefulla samhällsintressen då annan lämplig lokalisering saknas.

Hur mår Falkenberg?

För Falkenberg, men även för Sverige i stort, utgör inte hunger och undernäring de största utmaningarna. Istället behöver vi arbeta med:

  • att skapa en produktion och konsumtion som främja ett hållbart jordbruk, där bevarande av jordbruksmark och arbete med landsbygdsutveckling är viktiga delar
  • att uppnå en långsiktigt tryggad livsmedelsförsörjning
  • att generellt förbättra kosthållningen hos invånarna
  • att arbeta med att minska ohälsotalen där möjligheten att välja näringsriktig mat är en viktig del.

Det behövs ett ökat förebyggande arbete för att ge goda förutsättningar för barn och ungas sunda levnadsförhållanden. Främjandet av en hållbar och hälsosam livsstil är nyckeln till att tidigt förebygga fetma och välfärdssjukdomar. Samtidigt behövs ett fortsatt arbete för att säkerställa att våra äldre inte drabbas av undernäring liksom arbete för att falkenbergare inte ska befinna sig i situationer där de inte har råd med mat, såväl barn som äldre.

Analysen av hur det går för Falkenberg försvåras av att det saknas statistik inom flera områden och kunskap behöver fyllas på från fler aktörer för att ge en heltäckande bild av kommunens nuläge.

Livsmedelsproduktion

Hela jordbrukssektorn behöver arbeta för att bli fossilfri och öka arbetet för biologisk mångfald. Det innefattar att göra omställningar till klimatsmarta- och cirkulära brukningsmetoder och ökad recirkulation av näringsämnen, samt att arbeta med jordhälsan för att öka mullhalten samtidigt som det binds mer koldioxid från luften. Arbete med förbättrad jordhälsa medför också att jorden får ett ökat mikroliv, håller vatten bättre, samt att grödorna kan ta upp mer näring och producera mer mat. Detta kan i sin tur ge en positiv påverkan på flera mål i Agenda 2030, exempelvis:

  • ett mer robust lantbruk för klimatförändringar
  • en minskad klimatpåverkan
  • ökad biologisk mångfald
  • minska näringsläckaget till vatten.

Det finns flera sätt att förbättra jordhälsan och metoderna används inom både ekologiskt och konventionellt jordbruk.

I Falkenberg är jordbruket en viktig näring, dels för produktionen av livsmedel och förädling av mat, dels för upplevelser kopplat till mat. Jordbruksproduktionen spelar också roll för att Sverige ska nå målen i den nationella livsmedelsstrategin om ökad grad av självförsörjning.

Odlingsintresset ökar i Sverige och världen, även i städerna, något som blivit än tydligare under pandemin.Trädgårdsodlingen ökar och med det intresset för att kunna vara självförsörjande på grönsaker är något att ta höjd för i samhällsplanering av tomtmark. Falkenberg har några koloniområden och i några bostadsområden finns möjlighet till odling. Öar av stadsodlingar med grönsaker, frukt, bär och växter blir ett allt vanligare inslag i stadsbilden i städer som Malmö, Göteborg, New York, Berlin och Karlstad. Odlingar är bra eftersom de gör stadsmiljön friskare och vi ser ett ökat växt- och djurliv. Grödan tar också upp koldioxid som motverkar den globala uppvärmningen. Falkenbergs kommun skulle tydligare kunna uppmuntra stadsnära odling på parkmark och upplåta viss befintlig parkmark till att nyttjas för odling. Stadsodling brukar lyftas som bra mötesplatser och med goda möjligheter till både integration och gemenskap mellan kulturer och åldrar. Med ökad stadsodling skulle Falkenbergs ställnings som erkänd matdestination också bli fysiskt synlig i staden.

I januari 2020 hölls en kickoff för hållbarhet i Falkenbergs kommun. Där framförde ett flertal aktörer samma utmaningar som lyfts fram nationellt. Svenskt jordbruk är verksamt på en konkurrensutsatt marknad och inom vissa produktionsgrenar är lönsamheten låg. Rådigheten inom jordbrukspolitiken begränsas av EU:s gemensamma politik och internationella handelsöverenskommelser.

I jämförelse med andra kommuner har Falkenberg en låg andel ekologisk odlad mark (8 %). Snittet i Sverige är 19 %. Även om ekologiskt odlad mark är en viktig indikator (2030 är målet 60 % ekologisk odlad mark i Sverige) så behöver detta mål även kompletteras med fler och bredare indikatorer.

I omställningen av jordbruket är det viktigt att ta tillvara de miljö- och klimatmässigt bästa metoderna från både ekologisk och konventionellt jordbruk. Det krävs samtidigt nya gemensamma lösningar för att flytta hela branschen i en hållbar riktning. Nu saknas kunskap om självhushållandegraden av livsmedel inom kommunens gränser. Det är kunskap som behöver fyllas på från flera håll och vägas samman. Klart är att det stora och breda engagemang och tillsammansarbete kring jordbruk, matproduktion, matentreprenörskap och måltidsturism som finns i Falkenbergs kommun visar på potentialen att lyckas.

Falkenbergs kommuns översiktsplan har skrivningar om vikten av att inte exploatera på jordbruksmark, men kunskap saknas om hur mycket jordbruksmark som exploaterats och var det skett de senaste åren. Denna kunskap behövs för att veta om samhällsplaneringen går i linje med översiktsplanen. En bredare diskussion kring jordbruksmarkens betydelse för det nationella målet om ökad självförsörjningsgrad av livsmedel kontra byggande på åkermark behövs för att kunna göra kloka avvägningar framåt.

Fetma, övervikt och undernäring

I Falkenberg är 14 % av befolkningen feta (BMI över 30) Nationellt är denna siffra 16 %. Det är dock en högre andel män (16 %) än kvinnor (12 %) som anses feta i Falkenberg. Skillnaden mellan könen syns också nationellt (Folkhälsomyndigheten). Kvinnor äter generellt mer hälsosamt än män. Folkhälsomyndigheten säger också att det finns en tydlig koppling mellan utbildningsnivå och risk att drabbas av fetma. Personer med längre utbildning äter mer hälsosamt än personer med kortare utbildning.

Tittar man bakom statistiken tror man att det idag finns mellan 100 -150 barn i Falkenberg i åldrarna 0 - 17 år som lider av fetma (2019) . Då är inte överviktiga barn inräknade. Fetma och övervikt innebär ökad risk för ohälsa. Många av barnen i Falkenberg har också läkarkontakt. Det är inte heller ovanligt att det även finns neuropsykiatriska funktionsvariationer med i bilden vilket gör behovet av stöd ännu större när risken för en negativ spiral kring deras hälsa och välmående ökar.

Nationellt är också trenden tydlig. Övervikt och fetma ökar hos befolkningen. Idag anses mer än 50 % av befolkningen antingen vara överviktiga eller lida av fetma (Folkhälsomyndigheten). Ökningen blir ännu tydligare om det ses i ett längre perspektiv. Exempelvis har andelen barn i åldern 11-15 år, som lider av övervikt, fördubblats sen 1990 och barn i samma ålder, som lider av fetma, har femfaldigats under samma period.

Vår konsumtion av mat förändras, energiinnehållet i kosten är högre idag än för 30 år sedan. Mellan åren 1980-2015 ökade vi energitillgången från livsmedel med 9 % (Jordbruksverket). Ökat energiinnehåll i kosten är en faktor som bidrar till att fler lider av övervikt och fetma. En annan viktig faktor är den allt mer stillasittande livsstilen.

I Sverige äter boende på äldreboendena generellt för lite. Det saknas dock kunskap hur det står till på äldreboendena i Falkenberg.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet och näringsriktig kost är grundläggande för en god hälsa genom hela livet. Tillräckligt med fysisk aktivitet motverkar de flesta så kallade livsstilssjukdomar exempelvis diabetes 2, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, psykisk ohälsa och vissa cancerformer. Det är dock allmänt känt att den fysiska aktivitetsnivån har sjunkit stadigt hos befolkningen de senaste 20 åren. Det kommer alltfler alarmerande rapporter som bekräftar trenden.

Karolinska institutet genomförde 2018 en studie som visade att endast 44 % av killarna och 22 % av tjejerna i ålder 11-16 år fysisk aktiva enligt WHO:s rekommendationer. Aktivitetsnivån sjunker också med ålder och minst aktiva är flickor på gymnasiet. Siffrorna bekräftas av en nyligen släppt rapport som säger att endast 23 % av barnen i ålder 5 år-17 år når WHO:s rekommendationer (PEP-rapporten 2021). I den rapporten är 12 % av flickorna på gymnasiet tillräckligt fysiskt aktiva. Även tiden vi sitter still ökar. Enligt karolinska instituten är 3 åringarna i Sverige stillasittande 67 % av sin vakna tid. Ökad stillasittande och ökad skärmtid är en genomgående trend i de flesta åldersgrupper.

Pandemin har inneburit ännu mindre fysisk aktivitet i stora delar av samhället. Noterbart är att en nyligen släppt studie visar att fler kvinnor än män uppger att de varit mindre fysiskt aktiva de senaste året.

Upphandling

Upphandling är ett effektivt verktyg i arbetet med hållbarhet i de offentliga köken. Här gör Falkenbergs kommunorganisation tillsammans med övriga hallandskommuner redan mycket och samarbetet i Halland ger förutsättningar för både skarpare hållbarhetskrav och ökade möjligheter för lokala producenter att lägga anbud. Samtidigt behöver kommunorganisationen fortsätta ta kliv i sitt hållbarhetsarbete – där näringsriktig kost ska serveras och uppskattas av barn och unga respektive äldre samtidigt som måltidernas klimatpåverkan minskar både från råvarorna men också genom minskat matsvinn.

Nytt lärosäte?

Under hållbarhetskickoffen i januari 2020 var ett av förslagen att skapa ett lärosäte för hållbart jordbruk och livsmedelsproduktion i Falkenberg. Utbildning kan ge goda förutsättningar för att öka innovationskraften och locka hit spännande kompetens. På fler håll förekommer det redan ett fokus på arbetsmetoder för förbättrad jordhälsa och regenerativt jordbruk. Det finns flera samverkansinitiativ vilket visar Falkenbergs potential att bli ett centrum för hållbar utveckling av livsmedelsproduktion och matentreprenörskap.

Uppdaterad: 2021-10-05