Nuläge

Kommuner ansvarar för många delar av samhällsplaneringen. Kommunernas
planeringsansvar innebär ett stort ansvar för att skapa goda hållbara förutsättningar för
kommande generationer.

FN uppskattar att mer än 55 % av jordens befolkning bor i städer. Att vi alltmer söker oss till städerna skapar både möjligheter och utmaningar. Att bygga hållbara, säkra och inkluderande städer och samhällen är avgörande för att nå målen i Agenda 2030.

Hur mår Falkenberg?

Delmål 11:1 Säkra bostäder till överkomlig kostnad

Trångboddhet minskar något både i Sverige och i Falkenberg. Trångboddheten är lägre här jämfört med riket som helhet. Enligt norm 2 (max två personer per sovrum, exklusive kök, badrum och vardagsrum) är trångboddheten i flerbostadshus i Falkenberg 14,1 % vilket kan jämföras med rikets 15,5 % och jämförbara kommuners 14,2 %.

Däremot ökar bostadssegregationen. Det finns tydliga socioekonomiska skillnader mellan områden inom Falkenbergs stad. Det krävs ett samlat systematiskt arbete i samverkan med bostadsbolag och andra samhällsaktörer för att skapa varierade bostadsområden (hyreslägenheter, bostadsrätter och villor) i alla typer av områden (nya, vid förtätning och när förändring sker i befintliga områden). Detta skulle också kunna stimulera till att öka flyttkedjorna när det finns möjlighet att bo kvar i sitt område när villan blivit för stor. Ingen stadsdel i Falkenberg stad eller någon tätort har en jämn fördelning mellan ägande-, bostads- och hyresrätter idag. De flesta områden klassas som områden med goda socioekonomiska förutsättningar (SCB). Två områden (Falkagård och Sloalyckan) klassas som områden med socioekonomiska utmaningar.

Idag finns ingen fullständig kartläggning över vilka typer av bostäder som planeras vilket
medför att vi inte har full koll på hur varierat byggandet kommer vara framåt. Det vi vet är att inom Falkenbergs kommun finns det något fler småhus och färre hyresrätter än jämförbara kommuner. Totalt dominerar äganderätter inom kommunen.

Nybyggda hyreslägenheter är ofta dyra vilket gör att vi samtidigt behöver undersöka om det finns sätt att hålla ner hyresnivåerna i befintliga hyreslägenheter även när det finns behov av renovering. Här spelar FABO en viktig roll. Falkenberg har färre hyresrätter per 1000 invånare (100) både jämfört med riket i stort (150) och med liknade kommuner (130) (SCB statistikdatabasen, regionfakta.com, falkenberg.se).

Bostadsförsörjning

Vi behöver planera för att se till att det finns bostäder för alla i kommunen. Kommunens handlingsplan för bostadsförsörjning utgörs av strategi för bostadsförsörjning, lokalförsörjningsprogrammet och kommande plan för hållbar utbyggnad. Attraktiva boendemiljöer och nya bostadsområden medverkar till en ökad nettoinflyttning, vilket är avgörande för tillväxten.

Bostadsförsörjning handlar också om att hitta rimliga arbetsformer och verktyg för att hjälpa dem som har svårt att ordna en bostad på egen hand. Det handlar exempelvis om serviceboenden, gruppboenden, boenden inom socialpsykiatri, sociala kontrakt samt lågtröskelboenden.

Inom en tioårsperiod bedöms det i Falkenberg finnas behov av cirka 100 nya platser inom äldreboenden, serviceboenden, gruppboenden, boenden inom socialpsykiatri samt bostäder med särskild service. För att underlätta vardagen för boende på service- och gruppboende är det bra om dessa är centralt placerade. Det har tagits beslut om att bygga ett äldreboende i Vessigebro med 60 platser.

Bostäder på landsbygden

Att utveckla landsbygden så att bostadsbyggande möjliggörs och därmed stimulera inflyttning kräver ett samlat grepp. Samverkan mellan bostäder, skola och näringsliv är ännu viktigare i dessa orter än i centralorten. För att stimulera etableringen av bostäder och verksamheter behöver möjligheten till strategiska kommunala markinköp på landsbygden ses över.

Det är osäkert om delmålet kommer att nås till 2030.

Delmål 11:2 Tillgängliggöra hållbara och säkra transportsystem för alla

Kollektivtrafik

En viktig aspekt är tillgången till kollektivtrafik. Enligt statistiken har 77,5 % av Falkenbergs kommuns invånare tillgänglighet till kollektivtrafik med god turtäthet (en avgång i timmen under vardagar) inom 500 meter från bostaden. Detta är något lägre än snittet för riket (81%). Det är framför allt närheten på landsbygden som drar ner andelen. 2023 var 60% av de nybyggda bostäderna inom 500 m till kollektivtrafik. Detta är lägre än riket i stort men varierar stort från år till år. För att förbättra tillgängligheten ska alla hållplatser inom stadsbussnätet vara tillgänglighetsanpassade år 2025.

Gång och cykelinfrastruktur

En del i översiktsplanens strategi 2 (hållbara person- och godstransporter) är att bilen ska dämpas till förmån för gång och cykel. Utmaningar framåt är att förbättra förutsättningar för att kunna ta cykeln i stället för bilen. Falkenberg har 3,4 m cykelväg/invånare. Det är högre än riket i stort (2,6%), Det krävs dock en kraftig beteendeförändring för att få invånarna att välja bilen före cykeln.

Sedan 2015 finns en cykelstrategi som tydliggör denna målsättning. Eftersom det inte görs några återkommande mätningar saknas en heltäckande bild över framsteg som tagits. En tydligare rangordning av trafikslagen behöver sannolikt till för att få till ökade ekonomiska medel till gång, cykel och kollektivtrafikåtgärder. Till detta behövs samverkan, dialog och en medvetenhet hos falkenbergarna om varför en omställning behövs.

Det är osäkert om delmålet kommer att nås till 2030.

Delmål 11:3 Inkluderande och hållbar urbanisering

Falkenbergs befolkning växer. Under andra halvan av 1900-talet och början på 2000-talet har Falkenberg haft en liten men stadig befolkningsökning. Under de senaste 10-åren ökar befolkningen dock snabbare än tidigare. Framför allt flyttar människor till Falkenbergs stad och tätorter nära kusten. Idag bor det över 47 410 personer i Falkenbergs kommun (Kommunens invånarregister 250819). 2029/30 beräknas befolkningen passera 50 000 personer (SWECO 241105, Befolkningsprognos 2024–2034 med framskrivning till 2050, Falkenbergs kommun).

Befolkningstillväxten sker i alla åldrar men sett utifrån andelen av befolkningen växer
kommunen mest i de yngre åldrarna (-19 år) och i de äldre (+65 år). Det betyder att andelen som arbetar och som ska försörja de som inte arbetar blir färre. Detta uttrycks i ett mått som heter den demografiska försörjningskvoten. I Falkenbergs kommun är försörjningskvoten 0,93 vilket innebär att en person i förvärvsarbetande ålder utöver sig själv ska försörja 0,9 person (nästan en till). Detta är högre än rikets snitt (0,77). Denna andel förväntas också öka över tid och i Sverige beräknas försörjningskvoten ha passerat 1 år 2050 (SCB Rapport 2025:2 Sveriges framtida befolkning 2025–2070)

För att kunna skapa socialt hållbara samhällen måste den fysiska samhällsplaneringen utgå från mångfalden i befolkningen. Tillgänglighet, närhet och användbarhet i den fysiska miljön är en viktig förutsättning för att alla grupper i samhället ska kunna uppleva delaktighet och trygghet. Viktiga målgrupper är personer med funktionsnedsättning, barn och äldre, men hela befolkningen har nytta av funktionella miljöer med universell utformning där fysiska hinder minimeras.

I Falkenberg finns ett behov av att kartlägga hur tillgänglig staden är. Vi vet att det finns både fysiska och mentala hinder men det finns ingen övergripande kartläggning. Det handlar både om hur tillgängliga platser och utemiljöer är (ex torg, lekplatser, idrottsplatser och badplatser) och hur barriärer (ex vägar) påverkar hur olika invånare kan förflytta sig. (ex barn, äldre och personer med olika funktionsvariationer). Andra viktiga perspektiv som bör integreras i samhällsplaneringen är jämställdhet, integration och HBTQ+. Förutom att kommunen ska vara en plats för alla kan ett systematiskt arbete med att minska antal hinder i den offentliga miljön också minska segregationen och förbättra folkhälsan (mer i mål 3). God fysisk tillgänglighet är också viktigt för att skapa åldersvänliga samhällen. Det handlar bland annat om trygghet, färdtjänst av god kvalitet och närhet från bostaden till exempel service, mötesplatser, idrottsplatser och naturområden.

Det är hög takt i dagens samhällsplanering och en ökad komplexitet bland perspektiv, krav och hänsyn som behöver vägas samman. Det blir allt viktigare att systematisera arbetssätt och att samverka internt och med andra samhällssektorer för att inte missa perspektiv och möjliggöra för kommunen att växa hållbart. Det är viktigt att exempelvis vatten och avlopp, elförsörjning, skola och äldrevård hänger med i bostadsbyggandet.

Det är osäkert om delmålet kommer att nås till 2030.

Delmål 11:6 Minska städernas miljöpåverkan med särskilt fokus på luft och avfall

Falkenbergarna och dess företag och organisationer orsakar en större mängd avfall än en svensk genomsnittlig kommun. Du kan läsa mer om detta i mål 12. I Falkenberg har vi också fortfarande för höga utsläpp av växthusgaser i staden däremot har utsläppen av olika former av partiklar minskat under de senaste åren.

Delmålet bedöms inte kunna nås till 2030.

Delmål 11:7 Skapa säkra och inkluderande grönområden för alla

En tätare stad kan ge mer liv och kapa onödiga transporter, men det är viktigt att spara ytor för de gemensamma rummen i staden. Det kan ibland vara svårt att se vinsterna med att spara mark som inte får bebyggas, eller nyttan med att lägga pengar på att plantera träd, eller bygga lekplatser, så det är viktigt att skapa arbetssätt som gör att de gröna och sociala värdena inte glöms eller sparas bort. Ett sätt att göra det kan vara att arbeta med grönytefaktor (arbetsverktyg som ser till att gröna värden kommer med vid byggande), och andra sätt kan vara genom kompensationsåtgärder eller med ekosystemtjänstvärdering (vad ger naturen för tjänster till oss?).

Förutom grönska i staden behövs också mötesplatser. Torg, lekplatser, promenadstråk,
utegym och liknande blir oftast trevligare av att även ha inslag av växter och vatten, men
också konstnärliga och lekfulla element gör dem trivsammare att vistas på. När det blir lättare att cykla, roligare att vara ute på en lekplats, skönare i skuggan under träden och mysigare på torgen är det bra både för folkhälsan, för tryggheten och trivseln men också för naturen och klimatet. Därför är det viktigt att komma ihåg att allt detta ska finnas med när staden utvecklas.

Det är osäkert om delmålet kommer att nås till 2030.