Nuläge

FN uppskattar att mer än 55 % av jordens befolkning bor i städer. Att vi alltmer söker oss till
städerna skapar både möjligheter och utmaningar. Att bygga hållbara, säkra och inkluderande
städer och samhällen är avgörande för att nå målen i Agenda 2030.

Kommuner ansvarar för många delar av samhällsplaneringen. Kommunernas
planeringsansvar innebär ett stort ansvar för att skapa goda hållbara förutsättningar för
kommande generationer.

Steg i rätt riktning i Falkenberg

Delmål 11:1 Säkra bostäder till överkomlig kostnad

För att komma till bukt med trångboddheten så har Fabo och socialförvaltningen tillsammans
byggt lägenheter för större familjer i Slöinge. Fyra av lägenheter fördelar socialförvaltningen
till nyanlända stora familjer. Beslutet om att bygga lägenheterna togs 2016 i samband med
den senaste stora flyktingvågen. Trångboddhet är ett problem även i Falkenberg och detta är
ett exempel på åtgärd som kan vara en del av lösningen.

Under pandemin ökade efterfrågan kring att bosätta sig i våra landsbygdsområden. Våren
2023 fick kommunen riktlinjer för alternativa boendeformer i mellanbygd och inland. Syftet
med riktlinjerna är att kommunen lättare ska kunna stimulera och marknadsföra alternativa
boendeformer exempelvis boendeformer med hög grad av miljöanpassningar.

Delmål 11:2 Tillgängliggöra säkra och hållbara transportsystem för alla

Att minska beroendet av fossilburna transporter är en av de största utmaningarna för att
Falkenberg ska kunna nå klimatmålen. Under 2023 har Falkenbergs kommun genomfört en
utredning med som har tagit fram förslag på hur man kan minska bilåkandet till Falkenbergs
järnvägsstation.

Delmål 11:3 Inkluderande och hållbar urbanisering

Kommunens översiktsplan anger inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska
miljön och är därmed ett viktigt dokument för hållbar utveckling. Översiktsplanen pekar ut
fem strategier där de två första (planera för en hållbar samhällsutveckling och satsa på
hållbara person- och godstransporter) särskilt tar fasta på hur Falkenberg ska kunna växa utan
att äventyra framtida generationers möjligheter.

Den nyligen antagna fördjupade översiktsplanen för Falkenbergs stad ger en mer detaljerad
riktning och vägledning för hur Falkenbergs stad ska växa de kommande 15 åren. Hänsyn tas
till både det som redan finns och det som behöver byggas nytt. En av de bärande principerna
är att staden ska växa inifrån och ut och att bygga på redan hårdgjord yta (ex gammal
industrimark) i stället för att bygga på grönytor och jordbruksmark.

Delmål 11:6 Minska städernas miljöpåverkan med särskilt fokus på luft och avfall

Idag skapas stora utsläpp av växthusgaser när vi bygger hus, vägar och annan infrastruktur.
Detta är utmaningar som Falkenberg delar med många andra och som vi måste hitta lösningar
på.

I och med att Falkenberg växer behöver kommunen bygga mycket nytt (skolor, äldreboenden,
vägar parker mm). För att tydligare sätta ambitionen framåt har Falkenbergs kommun antagit
riktlinjer för hållbar bygg och anläggning. Riktlinjerna utgår från de tre dimensionerna av
hållbarhet och blir ett viktigt redskap i planering, i upphandlingar och vid byggnationer.

Delmål 11:7 Skapa säkra och inkluderande grönområden för alla

Vikten av stora sammanhängde grönytor i anslutning till våra bostäder blir allt tydligare. De
spelar stor roll för folkhälsan, den biologiska mångfalden, klimatanpassning och för
kommunens attraktivitet. Historiskt har grönytor fått stå tillbaka vid stadsutveckling till
förmån för annan infrastruktur. Förutom stora grönytor behövs även mindre parker,
mötesplatser och trädrader för att binda ihop grönytor och se till att alla har närhet till grönt i
sin vardag. Det gröna gör också våra städer och samhällen mer säkra genom att de blir mer
robusta mot klimatförändringar.

Närhet till natur finns på många ställen i Falkenbergs landsbygder. Även Falkenbergs stad har
stora sammanhängande grönområden, framför allt på den södra sidan av Ätran. Dessa
områden används för olika former av fysiska aktiviteter, för rekreation och av föreningslivet
exempelvis Vallarna och Slättenskogen. Sammantaget är det avgörande att i framtiden dels
värna om de stora sammanhängande grönområdena, dels skapa fler grönområden på den norra
sidan av Ätran och i de nya bostadsområden som skapas i samband med att staden växer.
Inom kommunkoncernen pågår det därför ett antal uppdrag för att vi bättre ska kunna få med
gröna och blå ytor i samhällsplaneringen:

• Nytt styrdokument för vatten och grönytor: Vatten och grönytor i planering är en
  viktig del i planeringen av en hållbar mark- och vattenanvändning. Styrdokumentet
  blir ett stöd i detaljplaneprocessen för att säkerställa dessa värden i staden.
• Krontäckningsindikator: Strukturerat sätt att följa upp krontäckningsytan inom
  Falkenbergs stad. Ett sätt att följa upp så inte antalet träd minskar.

Främja nationell och regional utvecklingsplanering

Det är inte bara staden som är viktig när fler vill flytta till Falkenberg. Distansarbete blir allt
vanligare vilket möjliggör boende längre ifrån arbetsmarknaden. Detta skapar nya sätt att
flytta och fler kan bo på landsbygden. Exempelvis har projektet Lev din dröm gjort att 60-70
fastigheter som tidigare stod tomma på landsbygden nu är bebodda.

Hur mår Falkenberg?

Delmål 11:1 Säkra bostäder till överkomlig kostnad

Trångboddhet minskar något både i Sverige och i Falkenberg. Trångboddheten är lägre här
jämfört med riket som helhet. Enligt norm 2 (max två personer per sovrum, exklusive kök,
badrum och vardagsrum) är trångboddheten i flerbostadshus i Falkenberg 14,7 % vilket kan
jämföras med rikets 15,9 % och jämförbara kommuners 14,2 %.

Däremot ökar bostadssegregationen. Det finns tydliga socioekonomiska skillnader mellan
områden inom Falkenbergs stad. Det krävs ett samlat systematiskt arbete i samverkan med
bostadsbolag och andra samhällsaktörer för att skapa varierade bostadsområden
(hyreslägenheter, bostadsrätter och villor) i alla typer av områden (nya, vid förtätning och när
förändring sker i befintliga områden). Detta skulle också kunna stimulera till att öka
flyttkedjorna när det finns möjlighet att bo kvar i sitt område när villan blivit för stor.
Ingen stadsdel i Falkenberg stad eller någon tätort har en jämn fördelning mellan ägande-,
bostads- och hyresrätter idag. De flesta områden klassas som områden med goda
socioekonomiska förutsättningar (SCB). Två områden (Stafsinge, Gruebäcken) klassas som
områden med socioekonomiska utmaningar.

Idag finns ingen fullständig kartläggning över vilka typer av bostäder som planeras vilket
medför att vi inte har full koll på hur varierat byggandet kommer vara framåt. Det vi vet är att
inom Falkenbergs kommun finns det något fler småhus och färre hyresrätter än jämförbara
kommuner. Totalt dominerar äganderätter inom kommunen
Nybyggda hyreslägenheter är ofta dyra vilket gör att vi samtidigt behöver undersöka om det
finns sätt att hålla ner hyresnivåerna i befintliga hyreslägenheter även när det finns behov av
renovering. Här spelar FABO en viktig roll. Falkenberg har färre hyresrätter per 1000
invånare (140) både jämfört med riket i stort (189) och med liknade kommuner (166).

Bostadsförsörjning

Kommunens ansvar för bostadsutvecklingen innebär utmaningar. Därför är det lagstadgat att
varje kommun ska ha ett bostadsförsörjningsprogram. Det nuvarande bostadsprogrammet är
under revidering och resultatet av detta arbete behöver följas upp i kommande analyser.
Attraktiva boendemiljöer och nya bostadsområden medverkar till en ökad nettoinflyttning,
vilket är avgörande för tillväxten. Men bostadsförsörjning handlar också om att hitta rimliga
arbetsformer och verktyg för att hjälpa dem som har svårt att ordna en bostad på egen hand.
Det handlar exempelvis om äldreboenden, serviceboenden, gruppboenden, trygghetsboenden,
boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar, bostäder för unga vuxna och
bostäder för nyanlända.

I Falkenberg kommer det behövas fler platser på äldreboenden, främst demensplatser. Det
finns också behov av ytterligare trygghetsboenden. Man tror att det behövs 100 nya
lägenheter inom en tioårsperiod. Flertalet personer med funktionsnedsättning önskar
serviceboende eller gruppboende med serviceboendekaraktär. Dessa ska helst vara centralt
belägna i Falkenbergs stad. Det finns även behov av fler boende för personer med psykiska
funktionsnedsättningar, för nyanlända och för unga vuxna. Just nu planeras det för ett nytt
boende för äldre i Vessigebro med ca 80 lägenheter med olika inriktning.

Bostäder på landsbygden

Att utveckla landsbygden så att bostadsbyggande möjliggörs och därmed stimulera inflyttning
kräver ett samlat grepp. Samverkan mellan bostäder, skola och näringsliv är ännu viktigare i
dessa orter än i centralorten. För att stimulera etableringen av bostäder och verksamheter
behöver möjligheten till strategiska kommunala markinköp på landsbygden ses över. Ett
verktyg för att stimulera utveckling på landsbygden är dubbel markanvisning som innebär att
för att ett byggbolag ska få bygga på kommunal mark i Falkenbergs stad så måste man också
bygga i någon mindre tätort.

Det är osäkert om delmålet kommer att nås till 2030.

Delmål 11:2 Tillgängliggöra hållbara och säkra transportsystem för alla

Kollektivtrafik

En viktig aspekt är tillgången till kollektivtrafik. Enligt statistiken har 77,4 % av Falkenbergs
kommuns invånare tillgänglighet till kollektivtrafik med god turtäthet (en avgång i timmen
under vardagar) inom 500 meter från bostaden. Detta är något lägre än snittet för riket. Det är
framför allt närheten på landsbygden som drar ner andelen. 2022 var 93,9% av de nybyggda
bostäderna inom 500 m till kollektivtrafik. Detta är något högre än riket i stort men varierar
stort från år till år. 2021 var 62% inom 500m till kollektivtrafik. För att förbättra
tillgängligheten ska alla hållplatser inom stadsbussnätet vara tillgänglighetsanpassade år
2025.

Gång och cykelinfrastruktur

En del i översiktsplanens strategi 2 (hållbara person- och godstransporter) är att bilen ska
dämpas till förmån för gång och cykel. Utmaningar framåt är att förbättra förutsättningar för
att kunna ta cykeln i stället för bilen. Falkenberg har 3,1 m cykelväg/invånare. Det är lite
högre än riket i stort, Det krävs dock en kraftig beteendeförändring för att få invånarna att
välja bilen före cykeln.

Sedan 2015 finns en cykelstrategi som tydliggör denna målsättning. Eftersom det inte görs
några återkommande mätningar saknas en heltäckande bild över framsteg som tagits. En
tydligare rangordning av trafikslagen behöver sannolikt till för att få till ökade ekonomiska
medel till gång, cykel och kollektivtrafikåtgärder. Till detta behövs samverkan, dialog och en
medvetenhet hos falkenbergarna om varför en omställning behövs.

Det är osäkert om delmålet kommer att nås till 2030.

Delmål 11:3 Inkluderande och hållbar urbanisering

Falkenbergs befolkning växer. Under andra halvan av 1900-talet och början på 2000-talet har
Falkenberg haft en liten men stadig befolkningsökning. Under de senaste 10-åren ökar
befolkningen dock snabbare än tidigare. Framför allt flyttar människor till Falkenbergs stad
och tätorter nära kusten. Idag bor det över 47 200 personer i Falkenbergs kommun. 2030
beräknas befolkningen vara ca 51 000 personer.

Befolkningstillväxten sker i alla åldrar men sett utifrån andelen av befolkningen växer
kommunen mest i de yngre åldrarna (-19 år) och i de äldre (+65 år). Det betyder att andelen
som arbetar och som ska försörja de som inte arbetar blir färre. Detta uttrycks i ett mått som
heter den demografiska försörjningskvoten. I Falkenbergs kommun är försörjningskvoten
0,91 vilket innebär att en person i förvärvsarbetande ålder utöver sig själv ska försörja 0,9
person (nästan en till). Detta är högre än rikets snitt. Denna andel förväntas också öka över tid
och 2050 beräknas försörjningskvoten ha passerat 1.

För att kunna skapa socialt hållbara samhällen måste den fysiska samhällsplaneringen utgå
från mångfalden i befolkningen. Tillgänglighet, närhet och användbarhet i den fysiska miljön
är en viktig förutsättning för att alla grupper i samhället ska kunna uppleva delaktighet och
trygghet. Viktiga målgrupper är personer med funktionsnedsättning, barn och äldre, men hela
befolkningen har nytta av funktionella miljöer med universell utformning där fysiska hinder
minimeras.

I Falkenberg finns ett behov av att kartlägga hur tillgänglig staden är. Vi vet att det finns både
fysiska och mentala hinder men det finns ingen övergripande kartläggning. Det handlar både
om hur tillgängliga platser och utemiljöer är (ex torg, lekplatser, idrottsplatser och badplatser)
och hur barriärer (ex vägar) påverkar hur olika invånare kan förflytta sig. (ex barn, äldre och
personer med olika funktionsvariationer). Andra viktiga perspektiv som bör integreras i
samhällsplaneringen är jämställdhet, integration och HBTQ+. Förutom att kommunen ska
vara en plats för alla kan ett systematiskt arbete med att minska antal hinder i den offentliga
miljön också minska segregationen och förbättra folkhälsan (mer i mål 3).
God fysisk tillgänglighet är också viktigt för att skapa åldersvänliga samhällen. Det handlar
bland annat om trygghet, färdtjänst av god kvalitet och närhet från bostaden till exempel
service, mötesplatser, idrottsplatser och naturområden.

Det är hög takt i dagens samhällsplanering och en ökad komplexitet bland perspektiv, krav
och hänsyn som behöver vägas samman. Det blir allt viktigare att systematisera arbetssätt och
att samverka internt och med andra samhällssektorer för att inte missa perspektiv och
möjliggöra för kommunen att växa hållbart. Det är viktigt att exempelvis vatten och avlopp,
elförsörjning, skola och äldrevård hänger med i bostadsbyggandet.

Det är osäkert om delmålet kommer att nås till 2030.

Delmål 11:6 Minska städernas miljöpåverkan med särskilt fokus på luft och avfall

Falkenbergarna och dess företag och organisationer orsakar en större mängd avfall än en
svensk genomsnittlig kommun. Du kan läsa mer om detta i mål 12. I Falkenberg har vi också
fortfarande för höga utsläpp av växthusgaser i staden och utsläppen av olika former av
partiklar har legat still eller till och med ökat under de senaste åren.

Delmålet bedöms inte kunna nås till 2030.

Delmål 11:7 Skapa säkra och inkluderande grönområden för alla

En tätare stad kan ge mer liv och kapa onödiga transporter, men det är också viktigt att spara
ytor som är våra gemensamma rum i staden. Det kan ibland vara svårt att se vinsterna med att
spara mark som inte får bebyggas, eller nyttan med att lägga pengar på att plantera träd, eller
bygga lekplatser, så det är viktigt att skapa arbetssätt som gör att de gröna och de sociala
värdena inte glöms eller sparas bort. Ett sätt att göra det kan vara att arbeta med grönytefaktor
(arbetsverktyg som ser till att gröna värden kommer med vid byggande), och andra sätt kan
vara genom kompensationsåtgärder eller med ekosystemtjänstvärdering (vad ger naturen för
tjänster till oss?).

Förutom grönska i staden behövs också mötesplatser. Torg, lekplatser, promenadstråk,
utegym och liknande blir oftast trevligare av att även ha inslag av växter och vatten, men
också konstnärliga och lekfulla element gör dem trivsammare att vistas på. När det blir lättare
att cykla, roligare att vara ute på en lekplats, skönare i skuggan under träden och mysigare på
torgen är det bra både för folkhälsan, för tryggheten och trivseln men också för naturen och
klimatet. Därför är det viktigt att komma ihåg att allt detta ska finnas med när staden
utvecklas.

Det är osäkert om delmålet kommer att nås till 2030.