Nuläge

FN uppskattar att mer än 50 % av jordens befolkning bor i städer. Andelen växer snabbt. Det innebär också att 90 % jordens befolkning bor på 20 % av ytan. Att vi alltmer söker oss till städerna skapar både möjligheter och utmaningar. Att bygga hållbara, säkra och inkluderande städer och samhällen är avgörande för att nå målen i Agenda 2030.
Kommuner ansvarar för många delar av samhällsplaneringen. Kommunernas planeringsansvar innebär ett stort ansvar för att skapa goda förutsättningar för kommande generationer.

Steg i rätt riktning i Falkenberg

Inkluderande och hållbar urbanisering

Falkenbergs befolkning växer. Under andra halvan av 1900-talet och början på 2000-talet har Falkenberg haft en liten men stadig befolkningsökning. Under de senaste 10-åren ökar befolkningen dock snabbare än tidigare. Framförallt flyttar människor till Falkenbergs stad och tätorter nära kusten. Idag bor det nästan 47 000 personer i Falkenbergs kommun. 2030 beräknas befolkningen vara ca 50 500 personer. Detta ställer krav på en hållbar samhällsplanering både i staden och på landsbygden.

Falkenberg har 18 tätorter (plats med mer än 200 personer) inom kommunens gränser vilket innebär att ca 80 % av invånarna bor i en tätort. I Sverige används detta när vi bestämmer hur stor andel av befolkningen som bor i städerna (88 % 2021). Falkenbergs tätort är störst med ca 30 000 invånare (inklusive Skogstorp, Skrea och Vinberg) följt av Glommen, Slöinge och Ullared.
Kommunens översiktsplan anger inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön och är därmed ett viktigt dokument för hållbar utveckling. Översiktsplanen pekar ut fem strategier där de två första (planera för en hållbar samhällsutveckling och satsa på hållbara person- och godstransporter) särskilt tar fasta på hur Falkenberg ska kunna växa utan att äventyra framtida generationers möjligheter.

Den nyligen antagna fördjupade översiktsplanen för Falkenbergs stad ger en mer detaljerad riktning och vägledning för hur Falkenbergs stad ska växa de kommande 15 åren. Hänsyn tas till både det som redan finns och det som behöver byggas nytt. En av de bärande principerna är att staden ska växa inifrån och ut och att bygga på redan hårdgjord yta (ex gammal industrimark) istället för att bygga på grönytor och jordbruksmark.

Hållbara transportsystem för alla

Att minska beroendet av fossilburna transporter är en av de största utmaningarna för att Falkenberg ska kunna nå klimatmålen. Under 2022 kommer Falkenbergs kommun påbörja arbetet med:

• Förbättrad kollektivtrafik. Tillsammans med Hallandstrafiken kommer det påbörjas en översyn för att se om fler busslinjer kan trafikera järnvägsstationen och hur framkomligheten för kollektivtrafiken kan förbättras. För att få till fler bussavgångar behöver bussarna kunna prioriteras i ex Tångarondellen och på Holgersgatan.
• Att ta fram förslag hur Falkenbergs kommun ska arbeta för att får fler att ta annat färdmedel än bilen till järnvägsstationen.
• Strategi för laddinfrastruktur för elbilar
• Riktlinjer för flexibla parkeringstal

Säkra bostäder till överkomlig kostnad

För att komma till bukt med trångboddheten så har Fabo och socialförvaltningen tillsammans byggt lägenheter för större familjer i Slöinge. Fyra av lägenheter fördelar socialförvaltningen till nyanlända stora familjer. Beslutet om att bygga lägenheterna togs 2016 i samband med den senaste stora flyktingvågen. Trångboddhet är ett problem även i Falkenberg och detta är ett exempel på åtgärd som kan vara en del av lösningen.

Minska städernas miljöpåverkan

Inom ramen för regeringsinitiativet "Fossilfritt Sverige" har Sverige tagit fram en gemensam färdplan som säger att bygg och anläggningsbranschen inte ska ha några utsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045. Idag skapas stora utsläpp av växthusgaser när vi bygger hus, vägar och annan infrastruktur. För att klara av att nå målet behöver vi hitta sätt att bygga som minskar avfall och utsläpp och istället ökar återbruk, återvinning och resurshushållning. Transporterna behöver också minska och göras på annat sätt.
Detta är utmaningar som byggsektorn delar med alla andra sektorer i samhället och där det är nödvändigt att hitta lösningar. Kommunorganisationen har också anslutit sig till färdplanen.
I och med att Falkenberg växer behöver kommunen bygga mycket nytt (skolor, äldreboenden, vägar parker mm). Detta betyder att kommunen också kan ställa krav på att detta görs mer hållbart när man upphandlar och bestämmer vilket företag som ska få bygga. Upphandling är ett viktigt redskap för att få företag att ställa om och tänka på ett annat sätt.

Främja nationell och regional utvecklingsplanering

Det är inte bara staden som är viktig när fler vill flytta till Falkenberg. Coronapandemin har visat att vissa kan jobba mer hemifrån och trenden är att distansarbete blir vanligare. Detta skapar nya sätt att flytta och fler vill bo på landsbygden.På Falkenbergs landsbygder finns exempel på flera satsningar och ett intresse för att skapa nya boendeformer. Det finns initiativ att skapa nya hållbara boenden. Även befintliga bostäder blir allt mer attraktiva., Exempelvis har projektet Lev din dröm gjort att 60-70 fastigheter som tidigare stod tomma nu är bebodda.

Skapa säkra och inkluderande grönområden för alla

Vikten av stora sammanhängde grönytor i anslutning till våra bostäder blir allt tydligare. De spelar stor roll för folkhälsan, den biologiska mångfalden, klimatanpassning och för kommunens attraktivitet. Historisk har grönytor fått stå tillbaka vid stadsutveckling till förmån för annan infrastruktur. Förutom stora grönytor behövs även mindre parker, mötesplatser och trädrader för att binda ihop grönytor och se till att alla har närhet till grönt i sin vardag.

Närhet till natur finns på många ställen i Falkenbergs landsbygder. Även Falkenbergs stad har stora sammanhängande grönområden, framförallt på den södra sidan av Ätran. Dessa områden används för olika former av fysiska aktiviteter, för rekreation och av föreningslivet exempelvis Vallarna och Hertingsskogen. Sammantaget är det avgörande att i framtiden dels värna om de stora sammanhängande grönområdena, dels skapa fler grönområden på den norra sidan av Ätran och i de nya bostadsområden som skapas i samband med att staden växer.

Inom kommunkoncernen pågår det därför ett antal uppdrag för att vi bättre ska kunna få med gröna och blå ytor i samhällsplaneringen.

• Blågrön plan: Blå (vatten) grön (grönytor) planering är en viktig del i planeringen av en hållbar mark- och vattenanvändning. En blågrön plan blir ett stöd i detaljplaneprocessen för att säkerställa dessa värden i staden.
• Utvecklingen av Lövstaviken för att förbättra tillgången till rekreation i denna delen av staden
• Tröingedalsskolan: Ny stor skolgård (30 kvadratmeter per barn) med hög andel grönyta.
• Krontäckningsindikator: Strukturerat sätt att följa upp krontäckningsytan inom Falkenbergs stad. Ett sätt att följa upp så inte antalet träd minskar.

Hur mår Falkenberg?

Inkluderande och hållbar urbanisering

Vi blir som sagts tidigare fler i Falkenberg. Befolkningen växer i alla åldrar men sett utifrån andelen av befolkningen växer kommunen mest i de yngre åldrarna (-19 år) och i de äldre (+65 år). Det betyder att andelen som arbetar blir färre i förhållande till de invånare som inte arbetar. Detta uttrycks i ett mått som heter den demografiska försörjningskvoten. I Falkenbergs kommun är försörjningskvoten 0,9 vilket innebär att en person i förvärvsarbetande ålder utöver sig själv ska försörja 0,9 person (nästan en till). Detta är högre än rikets snitt. Det är viktigt att ta hänsyn till befolkningsutvecklingen när man planerar kommunens framåt. Falkenbergs kommun håller också på att utveckla sina befolkningsprognoser för att bli ännu bättre på att förutspå hur befolkningen kommer utvecklas framåt.

För att kunna skapa socialt hållbara samhällen måste den fysiska samhällsplaneringen utgå från mångfalden i befolkningen. Tillgänglighet, närhet och användbarhet i den fysiska miljön är en viktig förutsättning för att alla grupper i samhället ska kunna uppleva delaktighet och trygghet. Viktiga målgrupper är personer med funktionsnedsättning, barn och äldre, men hela befolkningen har nytta av funktionella miljöer med universell utformning där fysiska hinder minimeras.

I Falkenberg finns ett behov av att kartlägga hur tillgänglig staden är. Vi vet att det finns både fysiska och mentala hinder men det finns ingen övergripande kartläggning. Det handlar både om hur tillgängliga platser och utemiljöer är (ex torg, lekplatser, idrottsplatser och badplatser) och hur barriärer (ex vägar) påverkar hur olika invånare kan förflytta sig. (ex barn, äldre och personer med olika funktionsvariationer). Andra viktiga perspektiv som bör integreras i samhällsplaneringen är jämställdhet, integration och HBTQ+. Förutom att kommunen ska vara en plats för alla kan ett systematiskt arbete med att minska antal hinder i den offentliga miljön också minska segregationen och förbättra folkhälsan (mer i mål 3)
God fysisk tillgänglighet är också viktigt för att skapa åldersvänliga samhällen. Det handlar bland annat om trygghet, färdtjänst av god kvalitet och närhet från bostaden till exempel service, mötesplatser, idrottsplatser och naturområden.

Det är hög takt i dagens samhällsplanering och en ökad komplexitet bland perspektiv, krav och hänsyn som behöver vägas samman. Det blir allt viktigare att systematisera arbetssätt och att samverka internt och med andra samhällssektorer för att inte missa perspektiv och möjliggöra för kommunen att växa hållbart. Det är viktigt att exempelvis vatten och avlopp, elförsörjning, skola och äldrevård hänger med i bostadsbyggandet.

Säkra bostäder till överkomlig kostnad

Trångboddhet och bostadssegregation ökar i Sverige och i Falkenberg. Trångboddheten är dock lägre här jämfört med riket som helhet. Enligt norm 2 (max två personer per sovrum, exklusive kök, badrum och vardagsrum) är trångboddheten i flerbostadshus I Falkenberg 15,9 %, vilket kan jämföras med rikets 18,3 % och jämförbara kommuners 14,3 %.
När det gäller bostadssegregationen krävs ett samlat systematiskt arbete i samverkan med flera samhällsaktörer för att skapa varierade bostadsområden (hyreslägenheter, bostadsrätter och villor) i alla typer av områden (nya, vid förtätning och när förändring sker i befintliga områden).
Idag finns ingen fullständig kartläggning över vilka typer av bostäder som planeras vilket medför att vi inte har full koll på hur varierat byggandet kommer vara framåt. Att fler och fler vill bo i Falkenberg är positivt men det ställer också krav på att det finns bostäder och kommunal service till alla. I år är det ett extra svårt läge eftersom vi inte vet hur den snabba inflationen och bristen på material kommer påverka byggandet och priserna framåt.

Nybyggda hyreslägenheter är redan idag ofta dyra vilket gör att vi samtidigt behöver undersöka om det finns sätt att hålla ner hyresnivåerna i befintliga hyreslägenheter även när det finns behov av renovering. Här spelar FABO en viktig roll.

Bostadsförsörjning för personer med funktionsvariationer

Kommunens ansvar för bostadsutvecklingen innebär utmaningar. Därför är det lagstadgat att varje kommun ska ha ett bostadsförsörjningsprogram. Attraktiva boendemiljöer och nya bostadsområden medverkar till en ökad nettoinflyttning, vilket är avgörande för tillväxten. Men bostadsförsörjning handlar också om att hitta rimliga arbetsformer och verktyg för att hjälpa dem som har svårt att ordna en bostad på egen hand. Det handlar exempelvis om äldreboenden, serviceboenden, gruppboenden, trygghetsboenden, boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar, bostäder för unga vuxna och bostäder för nyanlända.
I Falkenberg kommer det behövas fler platser på äldreboenden, främst demensplatser. Det finns också behov av ytterligare trygghetsboenden. Man tror att det behövs 100 nya lägenheter inom en tioårsperiod. Flertalet personer med funktionsnedsättning önskar serviceboende eller gruppboende med serviceboendekaraktär. Dessa ska helst vara centralt belägna i Falkenbergs stad. Det finns även behov av fler boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar, för nyanlända och för unga vuxna.

Bostäder på landsbygden

Att utveckla landsbygden så att bostadsbyggande möjliggörs och därmed stimulera inflyttning kräver ett samlat grepp. Samverkan mellan bostäder, skola och näringsliv är ännu viktigare i dessa orter än i centralorten. För att stimulera etableringen av bostäder och verksamheter behöver möjligheten till strategiska kommunala markinköp på landsbygden ses över. Det behövs en bra spridning över hela kommunen och inte bara i centralorten.

Hållbara transportsystem för alla

Kollektivtrafik

En viktig aspekt är tillgången till kollektivtrafik. Enligt statistiken har 77,2 procent av Falkenbergs kommuns invånare tillgänglighet till kollektivtrafik med god turtäthet (en avgång i timmen under vardagar) inom 500 meter från bostaden. Detta är något lägre än snittet för riket. Det är framförallt närheten på landsbygden som drar ner andelen. I planeringen anses ett acceptabelt avstånd till en hållplats vara som mest 400m för stadsbussarna och 2 km regionbussarna. För att förbättra tillgängligheten ska alla hållplatser inom stadsbussnätet vara tillgänglighetsanpassade år 2025.

Gång och cykelinfrastruktur

En del i översiktsplanens strategi 2 (hållbara person- och godstransporter) är att bilen ska dämpas till förmån för gång och cykel. Utmaningar framåt är att förbättra förutsättningar för att kunna ta cykeln istället för bilen. Sedan 2015 finns en cykelstrategi som tydliggör denna målsättning. Eftersom det inte görs några återkommande mätningar saknas en heltäckande bild över framsteg som tagits. En tydligare rangordning av trafikslagen behöver sannolikt till för att få till ökade ekonomiska medel till gång, cykel och kollektivtrafikåtgärder. Till detta behövs samverkan, dialog och en medvetenhet hos falkenbergarna om varför en omställning behövs.

Skapa säkra och inkluderande grönområden för alla

En tätare stad kan ge mer liv och kapa onödiga transporter, men det är också viktigt att spara ytor som är våra gemensamma rum i staden. Det kan ibland vara svårt att se vinsterna med att spara mark som inte får bebyggas, eller nyttan med att lägga pengar på att plantera träd, eller bygga lekplatser, så det är viktigt att skapa arbetssätt som gör att de gröna och de sociala värdena inte glöms eller sparas bort. Ett sätt att göra det kan vara att arbeta med grönytefaktor (arbetsverktyg som ser till att gröna värden kommer med vid byggande), och andra sätt kan vara genom kompensationsåtgärder eller med ekosystemtjänstvärdering (vad ger naturen för tjänster till oss?).
Förutom grönska i staden behövs också mötesplatser. Torg, lekplatser, promenadstråk, utegym och liknande blir oftast trevligare av att även ha inslag av växter och vatten, men också konstnärliga och lekfulla element gör dem trivsammare att vistas på. När det blir lättare att cykla, roligare att vara ute på en lekplats, skönare i skuggan under träden och mysigare på torgen är det bra både för folkhälsan, för tryggheten och trivseln men också för naturen och klimatet. Därför är det viktigt att komma ihåg att allt detta ska finnas med när staden utvecklas.