Nuläge

Alla människor ska ha möjlighet till en god hälsa och välbefinnande. Hälsan har en avgörande betydelse för människors möjlighet att klara av skolan, att försörja sig och leva ett självständigt liv. Det handlar om att motverka faktorer som påverkar befolkningens upplevda hälsa negativt, dels genom insatser som stärker det förebyggande arbetet, dels med insatser som hjälper människor som upplever ohälsa.

Det finns flera olika definitioner av begreppet hälsa. De flesta definitionerna har dock en sak gemensamt, nämligen att hälsa inte bara handlar om frånvaro av fysisk sjukdom utan också är beroende av psykisk hälsa och hälsosamma sociala relationer. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd.

Befolkningen i Sverige har en hög medellivslängd, god självskattad hälsa och god tillgång till hälso- och sjukvård. Hälsan är dock ojämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället. Det finns även flera globala hälsoutmaningar där svenskt engagemang och agerande behövs.

Ett samhälles utformning och boendemiljöer påverkar välbefinnande och hälsan på flera sätt. Att bygga ett socialt hållbart samhälle betyder att man sätter människan i fokus. Hemmet, närområdet och förenings- och kulturlivet har stor betydelse för den sociala gemenskapen och för den upplevda hälsan, inte minst för den ökande andelen äldre i befolkningen.

Hur mår Falkenberg?

På många sätt har vi aldrig mått bättre än vi gör just nu. Flera indikatorer går åt rätt håll: vi lever längre, fallskadorna bland äldre minskar och fler vuxna är fysisk aktiva men det finns också grupper i samhället som inte upplever samma utveckling. Framför allt måste vi arbeta med att minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället för att kunna nå målet.

Delmål 3:4 Minska antalet dödsfall till följd av icke smittsamma sjukdomar och främja mental hälsa

Levnadsvanor

Ohälsosamma levnadsvanor är den största riskfaktorn för att utveckla livsstilssjukdomar exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes typ 2 och vissa cancerformer. Andra hälsoutmaningar är den ökande psykiska ohälsan samt hälsoproblem kopplade till luftföroreningar och kemikalier.

Det självskattade hälsotillståndet har varit mer eller mindre konstant för i Falkenberg de senaste 10 åren och ligger något lägre jämfört med länet i stort. Andel av befolkningen som bidrar till ohälsotalet i Falkenberg skiljer sig åt både mellan olika områden och mellan könen. Det är högre ohälsotal i delar av Falkenberg med lägre socioekonomisk status. Genomgående har också kvinnorna högre andel ohälsotal. De personer som uppger sig ha sämst hälsa är de som står utanför arbetsmarknaden och som saknar gymnasial utbildning.

Fysisk aktivitet

Antalet deltagartillfällen för 7–20-åringar i LOK-stödsberättigade idrottsföreningar, har under flera år minskat och nådde sin lägsta nivå under pandemin. Vi ser nu att deltagandet återhämtat sig och är tillbaka på 2010 års nivå på cirka 30 %.

Idrott är den vanligaste fritidsaktiviteten bland unga, men trots det når allt färre upp till de nationella rekommendationerna om minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag. Bland tonåringar är det endast 13 % som når upp till rekommendationerna, och pojkar är mer aktiva än flickor. Eftersom barn som är fysiskt aktiva oftare behåller sin aktiva livsstil som vuxna är det viktigt att bryta den negativa trenden i tid.

När invånarna mellan 16 - 84 år själva får skatta sin fysiska aktivitet säger 68 % i Falkenberg att man fysisk aktiva mer än 150 min/vecka. Detta är liknade siffror som övriga Sverige. Falkenberg ligger lite lägre än övriga Sverige när vuxna ska ange om man är stillasittande mer än 7h/dygn men över 42 % är fortfarande en för hög siffra.

Psykisk ohälsa

De senaste nationella studierna visar att den psykiska ohälsan i landet ökar, särskilt bland unga och kvinnor. Studierna visar också att den ojämlika hälsoutvecklingen inte har stannat av som man hade önskat sig.

I Falkenberg uppger över 88% att man har gått psykiskt välbefinnande men det finns också här en skillnad mellan områden inom kommunen och mellan könen. Psykisk ohälsa konstateras i högre utsträckning hos 18–29-åringar. Sen sjunker andelen med stigande ålder. Det finns inga anmärkningsvärda skillnader mellan Halland och riket i helhet.

Den ojämlika hälsan

Nationellt konstateras att ojämlikheterna i hälsa ökar över tid. Det har blivit en av våra största hinder för att nå mål 3. Framför allt drabbas barnen. Det finns klara indikatorer på att detta också gäller i Falkenberg. Ojämlikheten i hälsa är genomgående i statistiken. Det handlar om skillnader mellan könen, skillnader mellan olika socioekonomiska grupper och skillnader beroende på sexuell läggning eller funktionsnedsättningar. Den strukturella skillnaden
påverkar risken för både smittsamma och icke smittsamma sjukdomar.

Det är osäkert om delmålet kan nås.

Delmål 3:5 Förebygga och behandla drogmissbruk

ANDTS

ANDTS står för Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak och Spel. Inom området följs olika trender upp nationellt men det saknas oftast statistik på kommunnivå (undantaget alkohol). Det finns dock inget som tyder på att Falkenberg inte följer de övergripande nationella trenderna.

Alkohol och narkotika

Elever i åk 9 från skolor med hög socioekonomisk situation uppger oftare att de har druckit alkohol än övriga elever. Trenden visar också att elever i större städer i högre utsträckning än elever i mindre orter uppger att de har provat narkotika (can.se). Flickor uppger oftare att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna medan pojkar i större utsträckning uppger att man använder narkotika. När det gäller tobaksrökning har skillnaderna minskat, men flickor röker fortfarande något mer än pojkar.

Alkoholkonsumtionen bland barn och unga i Sverige har minskat under 2000-talet, men nedgången har stannat av de senaste åren. År 2024 uppgav 35 % av elever i årskurs 9 och 69 % av gymnasieelever att de druckit alkohol det senaste året. Flickor börjar dricka tidigare än pojkar, och intensivkonsumtion av alkohol har minskat bland både yngre och äldre elever. De flesta unga får alkohol från vänner eller familj, och en femtedel av gymnasieelever har blivit serverade alkohol på restaurang innan 18 års ålder. För att skydda unga mot alkoholens skadliga effekter är kunskap och förebyggande insatser viktiga. Användningen av cannabis är fortsatt något lägre i Falkenberg i förhållande till jämförelsekommuner.

Det är osäkert om delmålet kan nås.

Delmål 3:6 Minskat antal döda i trafiken

I trafikplaneringen har det historiskt lagts stort fokus på bilen. Nu har är detta på väg att förändras genom att man tar ett bredare tag om mobilitet vilket ger cykel, gång och kollektivtrafik ett större utrymme i samhällsplaneringen. Bilen måste få mindre utrymme, framför allt för att klara av klimatmålen men ett minskat fokus på biltrafik till förmån för gång och cykel har också positiva effekter på säkerheten och folkhälsan (Mer i mål 11).

Delmålet ser ut att kunna nås.

Delmål 3:9 Minska antal sjukdoms- och dödsfall till följd av kemikalier och föroreningar

Luftföroreningar bestående av små partiklar ger störst hälsoproblem i städer och tätorter och kan leda till ökad risk för astma, lungcancer och hjärtsjukdomar. PM 2,5 är en beteckning som anger partiklar som är mindre än 2,5 um (obs tecken), vilket innebär att de är så små att de inte fastnar i näsan och halsen utan tar sig ner i lungorna vid inandning. Halterna av dessa partiklar har halverats (53 procent) i Falkenbergs kommun mellan 1990 och 2018 och de följer samma utsläppsminskningsbana som i övriga landet. Nivåerna ligger dock högre i Falkenberg och de övriga hallandskommunerna.

Det är osäkert om delmålet kan nås.

Källor:
PEP-rapporten 2024

Kolada.se

Region Halland: Så mår vi i Halland – unga

Region Halland: Så mår vi i Halland

Fokhälsomyndigheten.se