Nuläge

Alla människor ska ha möjlighet till en god hälsa och välbefinnande. Hälsan har en avgörande betydelse för människors möjlighet att klara av skolan, att försörja sig och leva ett självständigt liv. Det handlar om att motverka faktorer som påverkar befolkningens upplevda hälsa negativt, dels genom insatser som stärker det förebyggande arbetet, dels med insatser som hjälper människor som upplever ohälsa.

Det finns flera olika definitioner av begreppet hälsa. De flesta definitionerna har dock en sak gemensamt, nämligen att hälsa inte bara handlar om frånvaro av fysisk sjukdom utan också är beroende av psykisk hälsa och hälsosamma sociala relationer. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd.

Befolkningen i Sverige har en hög medellivslängd, god självskattad hälsa och god tillgång till hälso- och sjukvård. Hälsan är dock ojämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället. Det finns även flera globala hälsoutmaningar där svenskt engagemang och agerande behövs.

Ett samhälles utformning och boendemiljöer påverkar välbefinnande och hälsan på flera sätt. Att bygga ett socialt hållbart samhälle betyder att man sätter människan i fokus. Hemmet, närområdet och förenings- och kulturlivet har stor betydelse för den sociala gemenskapen och för den upplevda hälsan, inte minst för den ökande andelen äldre i befolkningen.

Steg i rätt riktning i Falkenberg

Många av invånarna i Falkenberg mår väldigt bra. Halland är sedan länge känt för att vara ett län med högre medellivslängd och högre mått av välmående jämfört med övriga Sverige. Samtidigt finns det tydliga hälsoskillnader mellan olika grupper. Hälsan är sämre i grupper med lägre socioekonomisk status. Det syns tydligt i Falkenberg.

Delmål 3:4 Minska antalet dödsfall till följd av icke smittsamma sjukdomar och främja mental hälsa

Folkhälsoarbetet

De allra flesta av kommunorganisationens ordinarie verksamheter bidrar till mål 3. Det handlar exempelvis om att lyckas i skolan, få en bra äldrevård och ha en meningsfull fritid.De senaste åren har det också pågått ett arbete med att förbättra folkhälsoarbetet på ett mer övergripande sätt i samhället. Under 2023 och 2024 kommer arbetet fortsätta genom att utveckla ett systematiskt arbetssätt för den sociala hållbarheten i samhällsbyggnadsprocessen
exempelvis genom att testa sociala konsekvensanalyser. Det finns också en nyligen antagen strategi och ett program för rörelse och idrott.

Strategi och program för rörelse och idrott####

Strategin och programmet anger hur Falkenbergs kommun vill arbeta för att alla kommunmedborgare ska få förutsättningar för idrott, motion, rörelse och friluftsliv. Idag är en av de allra största folkhälsoutmaningarna den minskade fysiska aktiviteten hos befolkningen. Arbete har genomförts i samverkan med Region Halland, RF-SISU Halland, civilsamhället, näringsliv och idrott.

####Idéburet offentligt partnerskap tillsammans med Falkenbergs Fontänhus####

I början på 2024 ingick Falkenbergs kommun och Falkenbergs Fontänhus ett idéburet offentligt partnerskap. Genom ett tätare samarbete mellan kommunen och föreningen ska det arbetsrehabiliterande arbetet stärkas för individer som lever med eller har erfarenhet av psykisk ohälsa. Inledningsvis riktar sig samarbetet framför allt på personer i åldern 16 år-20 år. Inom partnerskapet deltar från Falkenbergs kommuns arbetsmarknadsavdelningen,
Falkenbergs gymnasieskola och socialförvaltningen i partnerskapet.

Aktiva äldre

Socialförvaltningen har samlat sitt förebyggande hälsoarbete i en enhet. Aktiva äldre ger vinster både för varje enskild individ men också för sjukvården. På de olika mötesplatserna runtomkring i kommunen utgår arbetet från besökarnas intresse. Detta har lett till aktiviteter som fokuserar på ökad fysisk aktivitet, bättre kost och sociala nätverk. Genom socialförvaltningen kan personer också anmäla sig som volontär för att vara ett stöd till äldre i samhället. Det kan exempelvis handla om att gå en promenad, läsa tidningen, följa med till läkaren, ta en fika, sitta och prata eller hålla i aktiviteter.

100 % ren hårdträning

Detta är ett nätverk som består av gym- och träningsanläggningar i Falkenberg som tillsammans med Polismyndigheten och Falkenbergs kommun arbetar för att motverka doping i träningsmiljöer. Nätverket träffas 4 gånger per år.

Go FBG

Go FBG är ett samverkansprojekt mellan föreningar i Falkenberg, RF-SISU Halland, Framtidsbanken, Region Halland och Falkenbergs kommun. För att få fler barn och ungdomar i rörelse bedrivs det kostnadsfria träningar på olika platser i Falkenbergs stad och i Ätrafors. Genom fysisk aktivitet är målet att skapa trygghet, bättre folkhälsa och en känsla av tillhörighet. Rinia IF är en av de mest aktiva föreningarna i samverkansprojektet.

Slöinge TK

Slöinge tennisklubb är en förening bland många i Falkenberg som gör insatser för både barn, unga och vuxna. Slöinge har 1000 invånare och tennisklubben har vuxit från att ha 200 medlemmar 2011 till att idag bestå av 800 medlemmar. Det som utmärker föreningen är deras systematiska arbete och klara verksamhetsidé. Slöinge Tennisklubb vill vara en förening för alla, god samhällskraft, med solpaneler på taket, jämn könsfördelning i alla led och
integrationssatsningar som bygger nätverk och gemenskap för nyanlända ortsbor.

Suicidprevention

Självmord är ett folkhälsoproblem. Många av de som jobbar inom kommunen möter många människor, både invånare och kollegor. Falkenbergs kommun har tagit fram riktlinjer för suicidprevention. Syftet är att ge stöd till medarbetare inom kommunen kring hur man ska
agera i möte med personer som uttrycker tankar om självmord.

HBTQ-certifiering

Inom UNG FBG finns personal som är HBTQ-certifierade. Syftet är att bättre kunna möta HBTQ – personer i verksamheterna. HBTQ-personer löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen.

###Delmål 3.5 Förebygga och behandla drogmissbruk###

Beroendemottagning

Socialförvaltningen har inom ramen för sitt uppdrag en beroendemottagning (Klara öppenvård) som hjälper individer i behov av stöd och hjälp när konsumtionen av alkohol och droger blivit för omfattande. Målgruppen är såväl unga/unga vuxna som den vuxna befolkningen.

Hur mår Falkenberg?

På många sätt har vi aldrig mått bättre än vi gör just nu. Flera indikatorer går åt rätt håll: vi lever längre, fallskadorna bland äldre minskar och antibiotikaförsäljningen minskar men det finns också grupper i samhället som inte upplever samma utveckling. Framförallt måste vi arbeta med att minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället för att kunna nå målet. Ekonomisk ojämlikhet bidrar till barnens hälsoklyfta (PEP-rapporten 2024).

Delmål 3:4 Minska antalet dödsfall till följd av icke smittsamma sjukdomar och främja mental hälsa

Levnadsvanor

Ohälsosamma levnadsvanor är den största riskfaktorn för att utveckla livsstilssjukdomar exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes typ 2 och vissa cancerformer. Andra hälsoutmaningar är den ökande psykiska ohälsan samt hälsoproblem kopplade till luftföroreningar och kemikalier.
Det självskattade hälsotillståndet har varit mer eller mindre konstant för i Falkenberg de senaste 10 åren och ligger något lägre jämfört med länet i stort. Andel av befolkningen som bidrar till ohälsotalet i Falkenberg skiljer sig åt både mellan olika områden och mellan könen. Det är högre ohälsotal i delar av Falkenberg med lägre socioekonomisk status. Genomgående har också kvinnorna högre andel ohälsotal. De personer som uppger sig ha sämst hälsa är de
som står utanför arbetsmarknaden och som saknar gymnasial utbildning.

Fysisk aktivitet

Idrott är den fritidsaktivitet som unga deltar mest i. Trots det når allt färre upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet. PEP-rapporten 2024 visar att endast 2 av 10 barn når upp till de nationella rekommendationerna om 60 min rörelse på måttlig nivå per dag. Här finns dock skillnader i ålder och mellan könen. Endast 13 % når rekommendationerna om fysisk aktivitet under tonåren och pojkar är mer fysisk aktiva än flickor. Adderas kostråden är det endast 3% som rör sig enligt rekommendationerna och samtidigt äter enligt kostråden. Det finns en koppling mellan fysisk aktivitet som barn och en aktiv livsstil som äldre. Barn som har en fysiskt aktiv livsstil behåller i högre grad sin aktiva livsstil i vuxen ålder. Därför blir det ännu viktigare att bryta den negativa trenden.

När invånarna mellan 16 - 84 år själva får skatta sin fysiska aktivitet säger 69 % i Falkenberg att man fysisk aktiva mer än 150 min/vecka. Detta är liknade siffror som övriga Sverige. Falkenberg ligger lite lägre än övriga Sverige när vuxna ska ange om man är stillasittande mer än 7h/dygn men över 40% är fortfarande en för hög siffra. Falkenbergs kommun har ett stort föreningsliv. Här finns fler föreningar per 10 000 invånare jämfört med både Halland och riket i stort. Däremot registrerar föreningarna färre aktiviteter för barn och ungdomar. Här ligger Falkenberg lägre än både övriga kommuner i Halland och
riket. Vad denna skillnad beror på behöver utredas vidare. Det finns också en tydlig skillnad mellan olika områden inom Falkenbergs kommun. Barn och unga i områden i områden med högre socioekonomisk status och boenden i kustområden har fler registrerade träningar inom föreningslivet än barn och ungdomar på landsbygden och i områden inom Falkenbergs stad med lägre socioekonomisk status (Riksidrottsförbundet). Det är ett faktum att en meningsfull fritid minskar risken att hamna i brottslighet och utanförskap. Här spelar de ideella föreningarna en stor roll. För att verksamheterna även
fortsättningsvis ska kunna vara en mötesplats för invånare med olika bakgrund är det viktigt att man aktivt arbetar med att minska steget in exempelvis genom att hålla ner medlemsavgifterna. Det finns tendenser till en ökad kommersialisering av föreningslivet vilket leder till högre kostnader för de familjer som är med. Detta tillsammans med den kraftiga inflationen skapar stora ekonomiska utmaningar som behöver följas upp. En annan stor utmaning är ledarförsörjningen och att färre är villiga att arbeta ideellt.

Psykisk ohälsa

De senaste nationella studierna visar att den psykiska ohälsan i landet ökar, särskilt bland unga och kvinnor. Studierna visar också att den ojämlika hälsoutvecklingen inte har stannat av som man hade önskat sig.

I Falkenberg uppger över 88% att man har gått psykiskt välbefinnande men det finns också här en skillnad mellan områden inom kommunen och mellan könen. Psykisk ohälsa konstateras i högre utsträckning hos 18–29-åringar. Sen sjunker andelen med stigande ålder. Det finns inga anmärkningsvärda skillnader mellan Halland och riket i helhet. I Falkenberg upplever en större andel kvinnor (15 %) psykisk ohälsa jämfört med männen (9 %). Kvinnor
uppger också i större utsträckning att man är ganska eller väldigt stressade (17% jmf med 8%). (Region Hallands hälsodatabas).

Suicid

Under perioden 2010–2021 tog 84 personer sina liv i Falkenberg (alltså ca 7 personer per år). Statistiken avser personer som var 15 år eller äldre (statistik kring de få personer som begått självmord i åldern 0–14 år brukar inte redovisas i sådana här sammanhang). Detta innebär att antalet självmord per 100 000 invånare (det så kallade självmordstalet, nedan även kallat SM-talet) i genomsnitt var 19,2. Detta kan jämföras med hela riket som under samma period hade ett genomsnittligt självmordstal på 18.5.

Barn och ungas hälsa

Elevhälsoenkäten besvaras av samtliga elever i förskoleklass/åk 1, åk 4, åk 8 och åk 1 på gymnasiet på kommunala skolor. Enkäten görs årligen och består av frågor som berör arbetsmiljö, matvanor, fysisk aktivitet, fritid samt fysisk och psykisk hälsa. På frågan om eleverna mår bra eller mycket bra fördelas svaren enligt:

Åk 1: 93,2 %
Åk 4: 89,1 %
Åk 8: 77,8 %
Åk 1 gymnasiet: 72,7 %

Av Falkenbergs barn och unga inom de kommunala skolorna upplever alltså 83.2 % att de mår mycket bra eller bra. Snittet är därmed likande som de senaste åren men jämfört med förra året är det fler på gymnasiet som uppger att de inte mår bra. Bakom statistiken döljer sig en skillnad mellan könen. På gymnasiet uppger fler flickor än pojkar att de mår mindre bra. Flickorna utmärker sig även när det gäller stress och upplevd känsla av att inte hinna med skolarbetet och har högre prestationskrav.

Den ojämlika hälsan

Nationellt konstateras att ojämlikheterna i hälsa ökar över tid. Det har blivit en av våra största hinder för att nå mål 3. Framför allt drabbas barnen. Det finns klara indikatorer på att detta också gäller i Falkenberg. Ojämlikheten i hälsa är genomgående i statistiken. Det handlar om skillnader mellan könen, skillnader mellan olika socioekonomiska grupper och skillnader beroende på sexuell läggning eller funktionsnedsättningar. Den strukturella skillnaden
påverkar risken för både smittsamma och icke smittsamma sjukdomar.

Det är osäkert om delmålet kan nås.

Delmål 3:5 Förebygga och behandla drogmissbruk

ANDTS

ANDTS står för Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak och Spel. Inom området följs olika trender upp nationellt men det saknas oftast statistik på kommunnivå (undantaget alkohol). Det finns dock inget som tyder på att Falkenberg inte följer de övergripande nationella trenderna.

Alkohol och narkotika

Elever i åk 9 från skolor med hög socioekonomisk situation uppger oftare att de har druckit alkohol än övriga elever. Elever i större städer uppger att de provat narkotika i större utsträckning än elever i mindre städer (can.se). Flickor uppger oftare att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna medan pojkar i större utsträckning uppger att man använder narkotika. Flickor röker mer än killarna. För att komma åt problemen kommer det nationellt
under våren 2021, presenteras en förnyad ANDTS-strategi.

Vad gäller bruket av alkohol regionalt och lokalt har det minskat över tid. (rapporten Så mår vi i Halland-unga). Nationellt görs mätningar i årskurs 8 och i årskurs 2 på gymnasiet. Resultatet från dessa mätningar visar att andelen som dricker alkohol har stadigt minskat sedan år 2000 och ligger nu på historiskt låga nivåer. Sett till hela befolkningen har 16% av männen och 12 % av kvinnorna i Falkenberg en riskabel alkoholkonsumtion. Detta är något lägre jämfört med övriga Sverige. Användningen av cannabis är också lite lägre i Falkenberg jämfört med riket, 7% av kvinnorna och 13% av männen säger att man testat cannabis någon gång vilket kan jämföras med rikets siffror på 10% respektive 18%.

Det är osäkert om delmålet kan nås.

Delmål 3:6 Minskat antal döda i trafiken

I trafikplaneringen har det historiskt lagts stort fokus på bilen. Nu har är detta på väg att förändras genom att man tar ett bredare tag om mobilitet vilket ger cykel, gång och kollektivtrafik ett större utrymme i samhällsplaneringen. Bilen måste få mindre utrymme, framförallt för att klara av klimatmålen men ett minskat fokus på biltrafik till förmån för gång och cykel har också positiva effekter på säkerheten och folkhälsan (Mer i mål 11).

Delmålet ser ut att kunna nås.

Delmål 3:9 Minska antal sjukdoms- och dödsfall till följd av kemikalier och föroreningar

Luftföroreningar bestående av små partiklar ger störst hälsoproblem i städer och tätorter och kan leda till ökad risk för astma, lungcancer och hjärtsjukdomar. PM 2,5 är en beteckning som anger partiklar som är mindre än 2,5 um (obs tecken), vilket innebär att de är så små att de inte fastnar i näsan och halsen utan tar sig ner i lungorna vid inandning. Halterna av dessa partiklar har halverats (53 procent) i Falkenbergs kommun mellan 1990 och 2018 och de följer samma utsläppsminskningsbana som i övriga landet. Nivåerna ligger dock högre i Falkenberg och de övriga hallandskommunerna.

Det är osäkert om delmålet kan nås.

Källor:
PEP-rapporten 2024

Kolada.se

Region Halland: Så mår vi i Halland – unga

Region Halland: Så mår vi i Halland

Fokhälsomyndigheten.se