Nuläge
Här kan du läsa mer om nuläget i Falkenberg för mål 15 - Ekosystem och biologisk mångfald.
Mål 15 fokuserar på bevarande av ekosystem på land och i sötvatten och möjligheterna att använda dessa ekosystem på ett hållbart sätt. Genom detta kan de ekosystemtjänster som naturen ger oss förstärkas.
Det handlar om att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald. Biologisk mångfald är en av grundstenarna för att naturen ska kunna leverera ekosystemtjänster som rent vatten, ren luft, pollinering för matproduktion och rekreationsmöjligheter.
Steg i rätt riktning i Falkenberg
Delmål 15:1 Bevara, återställa och hållbart använda av ekosystem på land och i sötvatten
Golfbanor har en stor potential att hysa, gynna och locka till sig samma typer av arter som trivs i ängs- och betesmarker till exempel blommande örter och pollinerare. Därför omskapas nu gräsrika ruffar till att bli blomrika och ängslika och varma sandblottor/bunkrar skapas som boplatser för vildbin på golfbanorna Flädje GK, Vinbergs GK och Falkenbergs GK. Detta sker inom ett projekt som Svenska golfförbundet driver tillsammans med Falkenbergoch Varbergs kommuner och som avslutas 2024.
På golfbanorna görs anpassningar av skötseln för att gynna den biologiska mångfalden.
Förutom att gynna hotade pollen- och nektarbesökande insekter är målet också att gynna
fristående åldriga träd. En inventering av insekter och kärlväxter har gjorts för att kunna följa
upp resultatet. Falkenbergs golfbana arbetar nu också med att anlägga en våtmark.
Erfarenheter från projektet har sammanställts i en handbok som kommer förmedlas till landets
alla golfbanor.
Gamla grova träd finns till största del kvar i stadsmiljöer och kommunen arbetar för att bevara
dessa. Går det av olika anledningar inte, planteras numera nya träd för att åter komma upp i
samma krontäckning.
Falkenbergs kommun, Falkenbergs energi och Falkenbergs pastorat har 2022- 2024
samverkat kring ett projekt om ljusföroreningar med syfte att lära mer om hur belysning av
miljöer nattetid påverkar växter och djur. Projektet har tagit fram kunskapsunderlag som ska
användas inom våra respektive organisationer. Som en del av projektet har även fladdermöss,
som är en ljuskänslig artgrupp, inventeras i pastoratets alla kyrkor och det kommunala
naturreservatet Vinberg.
Av de 36 naturreservaten i Falkenbergs kommun är Vinbergs naturreservat det enda som ägs
och förvaltas av kommunen. Där har kommunen just avslutat ett projekt som syftar till att
gynna både den biologiska mångfalden och friluftslivet. Områden som vuxit igen har öppnats
upp, nya informationsskyltar och bord med bänkar har satts upp och en ny naturstig utmed
Vinån har anlagts.
Delmål 15:2 Främja hållbart brukande av alla skogar
Sedan 2020 har andelen certifierade skogsbruk ökat i Falkenbergs kommun. Forest
Stewardship Councils (FSC) regelverk har stärkts genom att kravet på avsättningar för
naturvårdsändamål (fem procent) har kompletterats med krav på att ytterligare fem procent
ska skötas med anpassade metoder för att bevara och utveckla naturvärden eller sociala
värden. Införandet av de nya kraven förväntas ge mer varierade skogar.
Av kommunens skogsinnehav sköts 24% av produktionsskogen med hyggesfria metoder, 13,7 %
är klassad som Naturvård Skötsel (NS) och 8,4 % som Naturvård Orörd (NO). För den
tätortsnära skogen som är omkring 400 hektar, ligger fokus helt på rekreation och biologisk
mångfald. Här lämnas både liggande och stående död ved, samt att värdefulla gamla träd och
träd som har ett högt biologiskt värde sparas. Nu tas en ny skötselplan fram för de tätortsnära
skogarna i brett samarbete inom kommunkoncernen och i dialog med allmänhet och berörda
föreningar.
Delmål 15:3 Återställa förstörd mark och jord
Våtmarker förstärker den biologiska mångfalden samtidigt som de fördröjer vatten i
landskapet och minskar läckage av näringsämnen till haven. I Falkenberg har en inventering
av bra lägen för nya våtmarker gjorts och många bra lägen har hittats.
Ett av dessa lägen låg på kommunal mark vid Ringsegård. Kommunstyrelsen har beslutat gå
vidare med platsen och anlägga en våtmark som omfattar ca 2 ha vattenyta. Kommunen har
beviljats LONA-bidrag för att anlägga våtmarken. Nästa steg är att söka tillstånd för
vattenverksamhet.
Kommunen kommer också ingå som part i det nystartade Interregprojektet/EU-projektet
Land4Climate, som har till syfte att öka kunskapen om återvätning av organogena jordar som
åtgärd för att minska klimatpåverkan. Men återskapande av våtmarker har många positiva
effekter och projektet strävar efter mångfunktionalitet.
Nu går arbetet vidare med rådgivning till markägare med bra lägen på sin mark inom
projektet LEVA Halland. Exempelvis stöttar projektets åtgärdssamordnare upp i ett arbete
med våtmarker tex vid Sannarpsån och Vinån och i samarbete med TUR:s vattenråd. Mer om
minskat näringsläckage och LEVA-projektet finns att läsa under mål 14.
Backsvalan får allt svårare att hitta boplatser i vårt landskap. Den häckar i branta sandbrinkar
där de gräver ut en halv meter lång gång och inreder boet längst in. Genom att restaurera
igenväxande husbehovstäkter återskapar Falkenbergs ornitologiska förening, i samverkan
med kommunen och markägare lämpliga livsmiljöer för både backsvalor och vildbin.
Delmål 15:5 Hejda förlusten av biologisk mångfald och naturliga livsmiljöer
Kommunen arbetar med att styra om till mer ängsliknande skötsel av en del av kommunens
gräsmattor. Syftet är att öka den biologiska mångfalden och gynna blommande örter och
pollinerande insekter. Av samma anledning sparas nässlor på vissa platser, det skapas
sandblottor i solbelysta lägen och i rabatter får organiskt material ligga kvar på hösten.
Dessutom arbetas det för att öka mängden död ved i de tätortsnära skogarna genom att lämna
högstubbar och bevara död ved som faunadepåer.
I Skogstorp har Fabo genomfört ett pilotprojekt i ett av sina bostadsområden där blommande
buskar planteras och gräsmattor omvandlas till blommande ängar för att gynna pollinerande
insekter. Projektet avslutas under 2024 och en handbok för fortsatt arbete har tagits fram.
Delmål 15:8 Förhindra invasiva främmande arter i land- och vattenekosystem
En gemensam strategi för hanteringen av invasiva främmande arter har tagits fram av
kommunerna i Halland. En inventering av invasiva främmande arter på kommunal mark har
genomförts och ett kunskapsunderlag för hantering av invasiva arter har tagits fram.
Resultaten ska nu implementeras i kommunens organisation. Målet är också att hitta sätt att
kommunicera hur arbetet fortskrider för att på så sätt medvetandegöra och inspirera
markägare som har arterna på sina marker att vidta åtgärder.
Det är markägarens ansvar att bekämpa EU-listade invasiva arter, men ideella krafter som vill
hjälpa till med bekämpningen kan spela en viktig roll. Länsstyrelsen har därför tillsammans
med kommunerna i Halland och ideella organisationer startat upp kommunvisa nätverk för
bekämpning och information om invasiva främmande arter. Naturskyddsföreningen
Falkenberg hjälper i år till att bekämpa jättebalsamin utmed doktorspromenaden.
Delmål 15:9 Integrera ekosystem och biologisk mångfald i lokal förvaltning
Kommunkoncernen arbetar med att ta fram ett styrdokument för gröna och blåa strukturer i
samhällsplaneringen. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp har också bildats för att hitta
sätt att arbeta med ekosystemtjänster i samhällsplaneringen, från översiktsplan till byggnation.
Gruppen testar först olika metoder för att få in ekosystemtjänster i detaljplaner.
Hur mår Falkenberg?
Gapet mellan var vi står och målet bedöms vara mycket stort. Mycket pågår i samhället som
motverkar målet. Förlusten av biologisk mångfald är tillsammans med klimatförändringarna
en av våra största samhällsutmaningar. Inget av delmålen där lokal rådighet finns under mål
15 bedöms med säkerhet kunna nås till 2030.
Delmål 15:1 Bevara, återställa och hållbart nyttja ekosystem på land och i sötvatten
Vi behöver gå tillbaka till ett mer variationsrikt odlingslandskap. Skyddskanter behöver
lämnas och korridorer behövs för att binda samman och öka möjligheterna för arter att sprida
sig mellan områden. I Falkenbergs inland växer ängs- och betesmarker med höga naturvärden
igen på grund av att de inte betas och brukas längre. Här har EU:s jordbrukarstöd stor
betydelse. Ju större fokus de har på miljö desto mer stimulerar de en förflyttning i rätt
riktning. Stöden är dock inte tillräckligt fokuserade på biologisk mångfald. Framåt får också
den nya förordningen för restaurering av natur stor betydelse för ökad restaurering och
biologisk mångfald och för att nå detta delmål.
Halland har i jämförelse med övriga landet en låg andel ekologiskt brukad odlingsmark.
Falkenberg har en lägre andel ekologiskt brukad odlingsmark än Halmstad, Varberg och
Kungsbacka. Det är viktigt att ta tillvara de miljö- och klimatåtgärder och metoder som
används och utvecklas inom både ekologiskt och konventionellt jordbruk och hitta
gemensamma lösningar för att göra förflyttning av hela sektorn.
Kommunens kuster står under ett hårt tryck från friluftsliv, turism, exploatering/nybyggnation
och näringsliv. Här har kommunen ett ansvar att hålla emot, då få områden utmed kusten idag
är orörda. Detta för att värna det allmänna och lämna reträttplats för arter och friluftsliv.
Därtill står vi inför klimatförändringar vilket medför risk för havsnivåhöjningar som i sin tur
medför att våra kustvärden och arter kläms alltmer mellan havet och befintlig bebyggelse.
Mycket återstår för att kunna nå delmålen, varför det inte bedöms kunna nås till 2030.
Delmål 15:2 Främja hållbart brukande av alla skogar
Skogarna i Falkenbergs kommun är till största del av privatägda. Skogarna är starkt påverkade
av granskogsbruk med unga och täta bestånd. Det begränsar den biologiska mångfalden som
är beroende av död ved, grova träd, ädellövsskogar och lövträdsrika skogar och skogar som
uppnått sena successionsstadier*.
Ädellövskogarna i kommunens mellanbygd har höga natur- och rekreationsvärden, men de är
inte så stora till arealen. Vissa biologiska kvaliteter ökar, andra är oförändrade eller minskar.
Det finns för lite areal lämpliga livsmiljöer för hotade arter. Skyddet av viktiga naturmiljöer
går för långsamt och alltför lite naturvårdande skötsel görs i dessa områden. Falkenberg har
låg andel skyddad natur, lägre än rikets snitt och övriga hallandskommuner. En utmaning är
att integrera och utveckla miljöhänsyn i alla skogsbruksåtgärder. Här skulle kommunen kunna
fungera som föredöme. I de produktionsskogar som kommunen har skulle hyggesfria metoder
kunna tillämpas i större utsträckning än vad som redan sker.
Skogens ekosystem och ekosystemtjänster såsom tex kolsänka, livsmedel, trävaror, bioenergi
och naturupplevelser, är centrala för vår välfärd, hälsa och möjlighet att ställa om till en
klimatneutral ekonomi och hållbar resurshantering. Samtidigt behöver den biologiska
mångfalden värnas och öka. Här blir det regionala skogsprogrammet som samverkansprojekt
viktigt där olika intressen får jobba tillsammans för att lösa framtidens utmaningar. Även
EU:s nya förordning om restaurering av natur kommer här få stor betydelse för framflyttning
mot målet.
Delmålet bedöms inte kunna nås till 2030.
Delmål 15:3 Återställa förstörd mark och jord
I Falkenberg har mycket arbete skett på att återställa eller etablera våtmarker. Flera aktörer
samverkar också kring andra typer av återställande av marker för att återskapa livsmiljöer för
olika arter.
Mycket mer behöver dock ske, varför delmålet inte bedöms kunna nås till 2030.
Delmål 15:5 Hejda förlusten av biologisk mångfald och naturliga livsmiljöer
Över 10 % av våra arter i Sverige hotas av utrotning och antalet har ökat de senaste fem åren.
Hallands län är ett av de län som har störst andel försvunna arter i landet. Antalet rödlistade
arter är generellt högre i södra Sverige än i norra, vilket beror på att det här finns fler arter
totalt och att markanvändningstrycket länge varit högre här.
Fåglar, skalbaggar, fjärilar och mossor är exempel på organismgrupper vars situation
försämrats de senaste åren. Det som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är
markanvändningen inom jord- och skogsbruket, där avverkning och igenväxning är de
viktigaste påverkansfaktorerna. Klimatförändringar, överfiske och bottentrålning,
exploatering, vattenreglering och invasiva främmande arter påverkar också.
Vi behöver förhindra uppdelning av landskapet och överbrygga barriärer i landskapet genom
att skapa en sammanlänkning mellan arters olika livsmiljöer och utveckling av viktiga
övergångsmiljöer till exempel mellan land och vatten. Detta ställer krav på samverkan mellan
många olika aktörer.
Träd och annan grönska blir allt viktigare att bevara och bygga in i våra boendemiljöer då det
gynnar den biologiska mångfalden, ger skugga och svalka varma dagar, tar upp regn vid
kraftiga skyfall och skapar trevligare miljöer. Vi behöver jobba mer med naturbaserade
lösningar som kan ge många nyttor på samma gång. Skötseln av privata trädgårdar har också
betydelse för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster.
Delmålet bedöms inte kunna nås till 2030, fler åtgärder behövs.
Delmål 15:8 Förhindra främmande invasiva arter
Falkenbergs kommun arbetar för att upplysa markägare om deras ansvar att bekämpa invasiva
främmande arter och kommunen arbetar också med bekämpning av arterna på kommunägd
mark.
Mer behöver dock göras och det är oklart om målet kan nås till 2030.
Delmål 15:9 Integrera ekosystem och biologisk mångfald i lokal förvaltning
Det krävs kunskap och förståelse i samhället att vi alla är beroende av de ekosystemtjänster
som naturen förser oss med. En rik biologisk mångfald är en förutsättning för dessa
ekosystemtjänster och därmed även för människans försörjning och vällevnad. Det behövs
också en ökad kunskap om viktiga strukturer och funktioner som möjliggör arters spridning
och förflyttning. Många av de naturtyper som hyser hotade arter i Falkenberg har små och
fragmenterade utbredningar vilket gör att de har små populationer och liten spridning mellan
populationer, vilket i sin tur försvårar deras överlevnad och minskar den genetiska
variationen.
Samverkan sker i stor utsträckning men kan öka. Vägkanter är tex en outnyttjad marktyp med
stor potential som resurs för blommande örter och pollinerare. Detta skulle kunna bli
verklighet genom samarbete mellan kommun, Trafikverket, markägare och vägföreningar.
Kommunen behöver få in ekosystemtjänster och biologisk mångfald i sitt strategiska
markarbete och markköp samt i detaljplaner. Rutiner behöver sättas för att i första hand
undvika förluster av ekosystemtjänster och i andra hand kompensera för dem vid
exploatering. Miljöer med hög biologisk mångfald uppskattas mest av invånare och besökare.
Det är därmed också en strategisk fråga för att bevara attraktionskraften i landskapet vi
förvaltar, både i tätorter och på landsbygden.
Målet bedöms osäkert om det kan nås till 2030.
Begrepp och ordförklaringar
*Succession: en stegvis förändring av ett ekosystem där växter, djur eller deras samhällen avlöser varandra på en växtplats. Naturvärdena är ofta högre i sena successionsstadier än i tidiga.